Samband mellan läsaktivitet i hemmet och tidig tal- och språkutveckling hos barn
Fogde, Emma (2021)
Fogde, Emma
2021
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2021102953023
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2021102953023
Tiivistelmä
Utvecklingen av det tidiga ordförrådet och grammatiska funktioner är en viktig del av barnets språkutveckling. Den tidiga språkutvecklingen kan lägga grund för senare språkliga förmågor och skolframgång. Därav är det av stor betydelse att urskilja faktorer som kan vara stödjande för språkutvecklingen redan i tidig ålder. En del forskning har gjorts på effekten av tidig läsaktivitet på den tidiga språkförmågan hos barn i 3–5-årsåldern eller vid skolstart, medan få studier har kartlagt effekten av läsaktivitet under de två första åren.
Syftet med avhandlingen var att undersöka om läsaktivitet i hemmet har ett samband med barns tidiga språkutveckling vid 13 och 24 månaders ålder. I studien undersöktes även hur demografiska faktorer påverkar språkutvecklingen i det här sambandet.
Avhandlingen är en del av kohortstudien ”Nycklarna till en god uppväxt”. Samplet bestod av totalt 758 finskspråkiga barn. Genom den standardiserade finska versionen av föräldraenkäten MacArthur Communicative Developmental Inventory (CDI) samlades data in om barnens ordförrådsutveckling och grammatiska utveckling. Vid 13 månaders ålder undersöktes det receptiva och expressiva ordförrådet. Vid 24 månaders ålder undersöktes det expressiva ordförrådet och medellängden på yttranden. Data om läsaktivitet i hemmet samlades in genom frågeformulär ifyllda av föräldrarna då barnen var 13 och 24 månader gamla. Data om demografiska faktorer samlades in genom frågeformulär från och med graviditeten till 24 månaders ålder.
Resultaten i studien visar att största delen av föräldrarna läser aktivt med sina barn, men det finns även familjer med mindre aktiv läsning i hemmet. Det fanns ett svagt men statistiskt signifikant samband mellan läsaktivitet i hemmet och ordförrådsstorlek vid 13 och 24 månaders ålder, samt med MLU3 vid 24 månaders ålder. Därtill framkom det att barn i familjer som läser aktivt hade statistiskt signifikant större ordförråd än barn i familjer som läser mindre aktivt. I MLU3 fanns det inte någon skillnad mellan grupperna. Läsaktivitet förklarade signifikant varians i ordförrådet även då det kontrollerades för demografiska faktorer. Demografiska faktorer som förklarade varians i språkutveckling var kön, familjens inkomst, social status och försenad språkutveckling hos pappan. Aktivt läsande i hemmet i en tidig ålder stöder språkutvecklingen under de två första levnadsåren.
Flera studier behövs för att undersöka sambandet mellan läsaktivitet i hemmet och barns språkutveckling i ung ålder. I framtida forskning kunde man förutom frekvens av läsaktivitet, även inkludera kvalitativa faktorer såsom lässtilar, läskontexter samt förälder-barn-interaktion, eftersom dessa kunde påverka språkutvecklingen.
Syftet med avhandlingen var att undersöka om läsaktivitet i hemmet har ett samband med barns tidiga språkutveckling vid 13 och 24 månaders ålder. I studien undersöktes även hur demografiska faktorer påverkar språkutvecklingen i det här sambandet.
Avhandlingen är en del av kohortstudien ”Nycklarna till en god uppväxt”. Samplet bestod av totalt 758 finskspråkiga barn. Genom den standardiserade finska versionen av föräldraenkäten MacArthur Communicative Developmental Inventory (CDI) samlades data in om barnens ordförrådsutveckling och grammatiska utveckling. Vid 13 månaders ålder undersöktes det receptiva och expressiva ordförrådet. Vid 24 månaders ålder undersöktes det expressiva ordförrådet och medellängden på yttranden. Data om läsaktivitet i hemmet samlades in genom frågeformulär ifyllda av föräldrarna då barnen var 13 och 24 månader gamla. Data om demografiska faktorer samlades in genom frågeformulär från och med graviditeten till 24 månaders ålder.
Resultaten i studien visar att största delen av föräldrarna läser aktivt med sina barn, men det finns även familjer med mindre aktiv läsning i hemmet. Det fanns ett svagt men statistiskt signifikant samband mellan läsaktivitet i hemmet och ordförrådsstorlek vid 13 och 24 månaders ålder, samt med MLU3 vid 24 månaders ålder. Därtill framkom det att barn i familjer som läser aktivt hade statistiskt signifikant större ordförråd än barn i familjer som läser mindre aktivt. I MLU3 fanns det inte någon skillnad mellan grupperna. Läsaktivitet förklarade signifikant varians i ordförrådet även då det kontrollerades för demografiska faktorer. Demografiska faktorer som förklarade varians i språkutveckling var kön, familjens inkomst, social status och försenad språkutveckling hos pappan. Aktivt läsande i hemmet i en tidig ålder stöder språkutvecklingen under de två första levnadsåren.
Flera studier behövs för att undersöka sambandet mellan läsaktivitet i hemmet och barns språkutveckling i ung ålder. I framtida forskning kunde man förutom frekvens av läsaktivitet, även inkludera kvalitativa faktorer såsom lässtilar, läskontexter samt förälder-barn-interaktion, eftersom dessa kunde påverka språkutvecklingen.
Kokoelmat
- 6163 Logopedia [74]