En vårdvetenskaplig syntes mellan vårdandets ethos och vårdintensitet

Abstract

This is a study in the field of caring science. The kinds of knowledge expansion and theoretical formation outlined in this thesis have a hypothetic-deductive design. The synthesizer of caring science between caring ethos and nursing intensity evolves through a hermeneutic movement between understanding and interpretation, in the dialectic tension between thesis and antithesis. The study had three main aims with corresponding research questions. The first aim was to deepen the understanding of caring ethos within the care of older people from the perspective of caring science. The second aim was to deepen the understanding of nursing intensity within the care of older people, again from the perspective of caring science. The third aim of the study was to create a theoretical model describing the synthesizer between the caring ethos and nursing intensity. The synthesizer of caring science between caring ethos and nursing intensity took place in a process of creativity, which resulted in six new patterns of interpretation. Good care is in constant movement and tension between the ethical and the unethical. In order to guarantee the older person of the future dignity, a caring community, and integrity in care, there is a need for an awareness of and responsibility for those entities than can become ethical problems and dilemmas. The model that describes the synthesizer between caring ethos and nursing intensity, consist of four cornerstones such as caring ethics, wishes and anticipations, an ethical manner in words and action, and ethical leadership. Good care based on the values dignity, a caring community, safety, and integrity, receive their legitimacy through ethical awareness, and consent among caregivers. Ethical awareness deepens the understanding of wishes and expectations that may arise as special needs. Care thus requires an awareness of the balance between the patient’s care need and optimal level of nursing intensity. An ethical leadership considers the needs of the patient and accepts nothing but a work situation where optimal nursing intensity and optimal resource allocation makes good care possible.

Studien är en vårdvetenskaplig forskning inom forskningsprogrammen klinisk vårdvetenskap och vårdadministration. Den form av klinisk kunskapsutveckling och teoribildning som skisseras i avhandlingen har en hypotetisk-deduktiv design. Studien utgick från tre övergripande syften med tillhörande frågeställningar. Det första syftet var att fördjupa förståelsen för vårdandets ethos, inom äldrevårds kontext, ur ett vårdvetenskapligt perspektiv. Det andra syftet var att fördjupa förståelsen för vårdintensitet inom äldrevård ur ett vårdvetenskapligt perspektiv. Det tredje syftet var att skapa en teorimodell som beskriver syntesen mellan vårdandets ethos och vårdintensitet. Avhandlingen består av fyra delstudier, som genom en hermeneutisk rörelse förts samman till ny förförståelse och tolkningsmöster. De nya tolkningsmönstren som genererades var följande: vårdandets ethos i det dagliga vårdarbetet, etiska önskningar och förväntningar, etiska förhållningssätt och deras entiteter, bedömning av den äldres vårdbehov, optimal vårdintensitet inom äldreomsorg samt etiska utmaningar och dilemman. Teorimodellen som beskriver syntesen mellan vårdandets ethos och vårdintensitet består av fyra hörnstenar: vårdandets ethos, etiska önskningar och förväntningar, etiskt förhållningssätt i ord och handling samt ett etiskt ledarskap. En god vård baserad på fyra etiska ideal som värdighet, gemenskap, trygghet och integritet får sin legitimitet genom medvetenhet och ett etiskt samförstånd vårdare och vårdare emellan. Etisk medvetenhet ger en djupare förståelse för den äldres önskningar och förväntningar. Önskningar och förväntningarna kan framträda som speciella behov. En viktig kunskap för den professionella vårdaren är att kunna identifiera en situation där patientens behov av vård och tillgängliga resurser är i balans. En etisk ledare tar i beaktande patientens behov och står upp för en arbetssituation med optimal vårdintensitet och optimal resursallokering. Ledaren skapar därmed realistiska förutsättningar för den goda vården. Det är i detta spänningsfält mellan vårdandets ethos och vårdintensitet som dialogen och reflektionen kring etiska spörsmål och optimal vårdintensitet kan starta och hållas levande, för att i framtiden skapa realistiska möjligheter för vårdaren att ge en god etisk vård.