People and the intertidal : human induced changes, biodiversity loss, livelihood implications and management in the Western Indian Ocean
Mtwana Nordlund, Lina (2012-09-21)
Åbo Akademi - Åbo Akademi University
21.09.2012
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe201311257391
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe201311257391
Kuvaus
Vad händer i tidvattenzonen?
Var går gränsen mellan land och hav, vad händer i tidvattenzonen och vem ansvarar för detta? I västra Indiska oceanen (VIO) kan avståndet mellan den lägsta nivån för lågvattnet och den högsta nivån för högvattnet vara flera kilometer och nivåskillnaderna upp till 6 meter och detta skapar ett stort och föränderligt område. Syftet med min avhandling är att öka förståelsen för tidvattenzonen i tropiska och subtropiska västra Indiska oceanen.
Sammanfattningsvis visar mina studier att det finns ett mycket stort värde i den komplexa tidvattenzonen, men också att det här området hotas från både land och hav, genom t.ex. överexploatering, erosion och föroreningar. Uttnyttjandet av tidvattenzonen är stort och min avhandling har visat att aktiviteter såsom fiske i form av plocking av musslor och andra ryggradslösa djur och hamnaktiviteter påverkar den biologiska mångfalden negativt, vilket leder till försämrad levnadsstandard för resursutnyttjande människor i regionen. För att förbättra situationen krävs det mer forskning, miljöövervakning och bättre förvaltning av tidvattenzonen. Experter i regionen har rangordnat förslag på förvaltningsstrategier som skulle kunna testas för att förbättra miljön och skapa ett mer hållbart nyttjande. Avhandlingen visar även att det är möjligt att använda fjärranalysteknik såsom satellitbildsanalys för att kvantifiera mängden sjögräsvegetation (i form av biomassa), vilket kan ha stor betydelse för att förbättra storskalig miljöövervakning av kustnära naturtyper (habitat).
I avhandlingsarbetet har jag använt mig av ett multidisciplinärt tillvägagångssätt och använt metoder såsom ekologisk och biologisk provtagning, intervjuer, observationer, diskussionsgrupper, frågeformulär och fjärranalys.
Resultaten presenterade i denna avhandling ger en ökad kunskap om tidvattenzonen i utvecklingsländerna inom VIO-regionen som kan användas för att initiera och fortsätta att utveckla hållbara förvaltningsstrategier av biologiska resurser.
Var går gränsen mellan land och hav, vad händer i tidvattenzonen och vem ansvarar för detta? I västra Indiska oceanen (VIO) kan avståndet mellan den lägsta nivån för lågvattnet och den högsta nivån för högvattnet vara flera kilometer och nivåskillnaderna upp till 6 meter och detta skapar ett stort och föränderligt område. Syftet med min avhandling är att öka förståelsen för tidvattenzonen i tropiska och subtropiska västra Indiska oceanen.
Sammanfattningsvis visar mina studier att det finns ett mycket stort värde i den komplexa tidvattenzonen, men också att det här området hotas från både land och hav, genom t.ex. överexploatering, erosion och föroreningar. Uttnyttjandet av tidvattenzonen är stort och min avhandling har visat att aktiviteter såsom fiske i form av plocking av musslor och andra ryggradslösa djur och hamnaktiviteter påverkar den biologiska mångfalden negativt, vilket leder till försämrad levnadsstandard för resursutnyttjande människor i regionen. För att förbättra situationen krävs det mer forskning, miljöövervakning och bättre förvaltning av tidvattenzonen. Experter i regionen har rangordnat förslag på förvaltningsstrategier som skulle kunna testas för att förbättra miljön och skapa ett mer hållbart nyttjande. Avhandlingen visar även att det är möjligt att använda fjärranalysteknik såsom satellitbildsanalys för att kvantifiera mängden sjögräsvegetation (i form av biomassa), vilket kan ha stor betydelse för att förbättra storskalig miljöövervakning av kustnära naturtyper (habitat).
I avhandlingsarbetet har jag använt mig av ett multidisciplinärt tillvägagångssätt och använt metoder såsom ekologisk och biologisk provtagning, intervjuer, observationer, diskussionsgrupper, frågeformulär och fjärranalys.
Resultaten presenterade i denna avhandling ger en ökad kunskap om tidvattenzonen i utvecklingsländerna inom VIO-regionen som kan användas för att initiera och fortsätta att utveckla hållbara förvaltningsstrategier av biologiska resurser.
Tiivistelmä
The intertidal zone in the Western Indian Ocean (WIO) provides several important ecosystem services, but the intertidal is experiencing an accelerating loss of habitats and biodiversity, due to among other factors, an increasing human population, overexploitation of resources, poverty and the pressures of economic development. The major aim of this thesis was to achieve a better understanding of the intertidal zone in the tropical and subtropical WIO. The specific objectives were to examine the intertidal zone, investigate how human induced changes affect biodiversity and in turn local livelihood, as well as to assess potential sustainable management strategies.
Paper I provides an overview of the state of and pressure on the intertidal area in the WIO (from experts’ opinions) and concludes that there is a lack of research, monitoring and management as well as understanding of the intertidal zone in the WIO. It also provides suggestions of possible management strategies to improve the situation of human dominated and overexploited intertidal ecosystems. Papers II and III show clear negative biological and ecological effects of invertebrate harvesting (gleaning/collection of e.g. molluscs) and harbour activities. Paper III describes the general fishing strategy among local women and their opinion that both seagrass habitats and diversity/abundance of associated invertebrate species have decreased during the last decade, as well as the attempt to understand social-ecological processes of invertebrate harvesting and the subsequent biodiversity loss, including major negative effects on livelihood and income. Paper IV shows that remote sensing can be used to estimate intertidal habitat distribution and seagrass biomass even in challenging patchy multi species environments, and that this approach has a clear potential as a monitoring tool for large intertidal areas of the WIO.
The thesis concludes that there is a low formal understanding of most ecosystems in the intertidal zone of the WIO, and thus this environment receives very little attention and is not prioritized for research, monitoring and management. The low formal understanding also leads to unregulated use in several of the systems, which can cause negative effects and impacts on biodiversity, local people’s economy and livelihood. Therefore, increased research and monitoring as well as improved management and conservation of the intertidal zone in the WIO are urgently needed.
Paper I provides an overview of the state of and pressure on the intertidal area in the WIO (from experts’ opinions) and concludes that there is a lack of research, monitoring and management as well as understanding of the intertidal zone in the WIO. It also provides suggestions of possible management strategies to improve the situation of human dominated and overexploited intertidal ecosystems. Papers II and III show clear negative biological and ecological effects of invertebrate harvesting (gleaning/collection of e.g. molluscs) and harbour activities. Paper III describes the general fishing strategy among local women and their opinion that both seagrass habitats and diversity/abundance of associated invertebrate species have decreased during the last decade, as well as the attempt to understand social-ecological processes of invertebrate harvesting and the subsequent biodiversity loss, including major negative effects on livelihood and income. Paper IV shows that remote sensing can be used to estimate intertidal habitat distribution and seagrass biomass even in challenging patchy multi species environments, and that this approach has a clear potential as a monitoring tool for large intertidal areas of the WIO.
The thesis concludes that there is a low formal understanding of most ecosystems in the intertidal zone of the WIO, and thus this environment receives very little attention and is not prioritized for research, monitoring and management. The low formal understanding also leads to unregulated use in several of the systems, which can cause negative effects and impacts on biodiversity, local people’s economy and livelihood. Therefore, increased research and monitoring as well as improved management and conservation of the intertidal zone in the WIO are urgently needed.