”Om man bara sku få uppleva att nån märker att man mår dålit” : Unga idrottare, ätstörningar och erfarenheter av stöd

Abstract

Ätstörningar är psykiska sjukdomar som förekommer bland både kvinnor och män i alla åldrar. Risken att insjukna i en ätstörning är ändå störst i ungdomen. En person som insjuknat i en ätstörning lever ofta i förnekelse över sjukdomen och är därav i stort behov av stöd från andra. Lärare hör till de vuxna som unga spenderar största delen av sin vardag med. Hos unga idrottare är tränaren en annan viktig vuxen i vardagen. Syftet med denna avhandling är att undersöka hur idrottande unga upplevt den sociala interaktionen med lärare och tränare i relation till deras ätstörningar. Inom fokus ligger även att undersöka hurudant stöd dessa unga anser att hade gynnat dem mest. Utifrån det övergripande syftet har följande forskningsfrågor formulerats: 1. Vilka positiva erfarenheter har unga idrottare med ätstörningar upplevt i interaktionen med lärare och tränare under sin skoltid? 2. Vilka negativa erfarenheter har unga idrottare med ätstörningar upplevt i interaktionen med lärare och tränare under sin skoltid? 3. Hurudant stöd önskar unga idrottare att de hade fått från lärare och tränare angående sin ätstörning? Denna avhandling är av kvalitativ karaktär och intervjuer har använts som datainsamlingsmetod. Fyra respondenter deltog i intervjuerna som alla utfördes individuellt. Tematisk analys har tillämpats som analysmetod av intervjuerna. Resultaten från undersökningen tyder på att unga idrottare med ätstörningar önskar att fler vuxna skulle våga agera och främst fråga hur de unga mår. Lärare och tränare som vågat agera har bidragit med positiva erfarenheter för de unga idrottarna med ätstörningar. I resultaten framgår även att ogenomtänkta bemötanden kan göra mer skada än nytta. Slutligen önskar unga få bredare kunskap om konsekvenserna av undernäring för att förebygga utvecklandet av ätstörningar. Resultaten som framkommer i avhandlingen är särskilt värdefulla för alla vuxna som arbetar med unga. Resultaten ger beredskap att bemöta individer med ätstörningar.