Bokstunden som institution i förskoleundervisningen : Förskollärares syn på lärande och iscensättning
Tjäru, Sofie (2024-09-13)
Tjäru, Sofie
Åbo Akademi
13.09.2024
Kappa & artikkeli I: Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty. Artikkeli II: CC BY. Artikkeli III: CC BY-NC.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-12-4395-0
https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-12-4395-0
Tiivistelmä
Den här doktorsavhandlingen handlar om bokstunder i förskoleundervisningen, det vill säga om stunder där lärare eller annan personal högläser barnlitteratur och där det finns interaktion kring boken som avser att stödja barnens lärande och engagemang. Förskoleundervisning avser här det obligatoriska förskoleåret som inleds året innan barnen börjar skolan i Finland, vilket innebär att förskolebarnen oftast är kring sex år. Syftet med avhandlingen är att fördjupa förståelsen för bokstunder genom att undersöka hur förskollärarna resonerar kring dessa. Forskningsfrågorna tar fasta på hurdant lärande lärarna förknippar med bokstunderna och vilka föreställningar om bokstunder som syns i deras beskrivningar av sina iscensättningar av bokstunder.
Avhandlingen består av fyra delstudier som alla har en teoretisk inramning med grund i sociokulturell teori. Den sociokulturella inramningen har i avhandlingens sammanfattande del, det vill säga kappan, ett speciellt fokus på bokstunden som institution. Att jag fokuserar bokstunden som institution innebär att jag ser den som en social situation med vissa stabila mönster för interaktion och genomförande. Dessa mönster blir synliga i min syntes av avhandlingens delstudier. Då syftet är förståelse följer avhandlingen en kvalitativ och tolkande forskningstradition. Studier inom denna tradition intresserar sig för människors tolkningar och förståelser av sina upplevelser. Traditionen är också starkt inriktad på den sociala världen och att människor både tolkar sin omvärld och deltar i konstruktionen av den.
Materialet i avhandlingen består huvudsakligen av förskollärares muntliga och skriftliga svar på mina frågor om bokstunder. Den första delstudien använder emellertid videoobservationer av bokstunder för att studera pedagogers och barns agenda. Delstudie I får ses som en inledande studie som inspirerade mig till att framskrida explorativt och låta syften och tillväga-gångssätt för de övriga delstudierna växa fram vartefter. Delstudie II använder frågeformulär som materialinsamlingsmetod och tar med hjälp av två öppna frågor reda på vilka ändamål lärarna anser att bokstunder kan fylla. I delstudie III kombineras material som erhållits genom frågeformulär med material från intervjuer. Avsikten är att undersöka hur lärare beskriver att de organiserar bokstunder samt hur de motiverar de val de gör. För delstudie IV har materialinsamlingen haft karaktären av samtalsintervjuer där jag dels ställt frågor till förskollärare, dels initierat samtal utan planerade frågor. Material-insamlingen har omfattat fyra träffar med lärarna över videosamtal där jag som forskare har talat med dem om estetiska förhållningssätt till litteratur samt uppmanat dem att utforska och berätta för mig vad som händer om de ger mer utrymme för barnens upplevelser och uttryck samt uppmuntrar estetisk respons i samband med bokstunderna.
Delstudiernas resultat kan sammanfattas med att de visar att lärarna förknippar bokstunder med lärande som har att göra med språkutveckling, omvärldskunskap och mångsidiga kompetenser. Lärarna uttrycker att bok-stunder med fiktionslitteratur hör till den dagliga verksamheten och att bokstundens böcker gärna kan ha innehåll som också är aktuellt i övrig verksam-het. Däremot arrangerar lärarna sällan bokstunder integrerade med andra aktiviteter inriktade på lärande. Även om lärarna i planeringen av bokstunderna beaktar barnens behov och intressen, böckernas kvaliteter och den övriga verksamheten så framgår det också att lärarna inte planerar alla sina bok-stunder. Vidare poängterar lärarna att man under bokstunder behöver upprätt-hålla en viss ordning samt att bokstunderna gärna får ha en trivsam atmosfär.
I diskussionen av den bild av bokstunden som institution som framträder utgående från delstudiernas resultat lyfter avhandlingen fram att bokstunden innehållsligt har en låg grad av specialisering eftersom lärarna förknippar bokstunder med flera olika typer av lärande, men inte med lärande som handlar om att utveckla kunskaper om litteratur. En låg grad av specialisering och isolering är kännetecknande för förskoleundervisningen i stort eftersom den i läroplansgrunden beskrivs som helhetsskapande, det vill säga att till exempel olika ämnesområden, intressen och tillvägagångssätt ska integreras. Samtidigt verkar bokstunden ha en hög grad av specialisering vad gäller att arrangeras som en egen aktivitet utan integrering med andra aktiviteter inriktade på lärande.
En implikation av avhandlingen är att synen på vilket lärande bokstunderna kan erbjuda behöver vidgas till att också omfatta estetiska förhållningssätt och kunskaper om litteratur. Detta förutsätter fördjupad litteraturdidaktisk forsk-ning kring vad litteraturundervisning kan vara inom småbarnspedagogik och förskoleundervisning. Ytterligare en implikation är att bokstunder kan behöva iscensättas på mer varierade sätt för att ge en större variation i hurdana litteraturupplevelser barnen får erfarenhet av. This is a doctoral dissertation about read-alouds in pre-primary education, which means that it is about situations where teachers read children's literature aloud with the intention of supporting learning and engagement by surrounding their reading with interaction. Pre-primary education refers to the mandatory pre-primary year that precedes children starting school in Finland. Children in pre-primary are usually around six years of age. The purpose of this dissertation is to deepen the understanding of read-alouds by examining pre-primary teachers’ reasoning about them. The research questions focus on the kind of learning teachers associate with read-alouds and what conceptions of read-alouds are evident in their descriptions of how they stage said sessions.
The dissertation consists of four sub-studies, all theoretically framed within sociocultural theory. In the compilation part of the dissertation, the sociocultural framework has a particular focus on the read-aloud as an institution. By focusing on the read-aloud as an institution, I perceive it as a social situation with certain stable patterns of interaction and implementation. These patterns become evident in my synthesis of the dissertation's sub-studies. As the aim highlights understanding, the dissertation follows a qualitative and interpretive research tradition. Studies within this tradition concern individuals' interpretations and understandings of their experiences. The tradition also strongly emphasizes the social world and how people both interpret their context and participate in its construction.
The data in the dissertation primarily consists of pre-primary teachers' oral and written responses to my questions about read-alouds. However, the first sub-study utilizes video observations to study educators' and children's agendas. Sub-study I can be seen as an initial study that inspired me to progress exploratively and allow the purposes and approaches for the other sub-studies to evolve gradually. Sub-study II uses questionnaires as the method of data collection and, with the help of two open-ended questions, explores the purposes pre-primary teachers believe read-alouds can serve. In sub-study III, data obtained through questionnaires is combined with data from interviews. The aim is to investigate how teachers describe organising read-alouds and how they justify the choices they make. For sub-study IV, data collection has involved conversational interviews where I have both asked questions and initiated discussions without planned questions. The data collection has included four sessions with the teachers over video calls where, as a researcher, I have spoken to them about aesthetic approaches to literature and encouraged them to explore and tell me what happens if they allow more space for children's experiences and expressions and promote aesthetic responses during read-alouds.
In sum, the results of the sub-studies show that teachers associate read-alouds with learning related to language development, knowledge about the world, and transversal competencies. Teachers express that read-alouds with fiction literature are part of daily activities and that the books used during these moments can often contain content relevant to other activities as well. However, teachers seldom integrate read-alouds with other learning-focused activities. Although they consider children's needs and interests, the quality of books, and other activities in the planning of read-alouds, it is also apparent that teachers do not plan all their read-alouds. Furthermore, they emphasize the importance of maintaining a certain order during read-alouds and that the sessions should ideally have a pleasant atmosphere.
In the discussion of how the results of the sub-studies portray the read-aloud as an institution, the dissertation highlights that the content of the read-alouds has a low degree of specialization. Teachers associate read-alouds with several different types of learning, but not with learning related to developing literary knowledge. A low degree of specialization and insulation characterizes pre-primary education as a whole and is described in the core curriculum as holistic, meaning that various subject areas, interests, and approaches should be integrated. At the same time, the read-aloud appears to have a high degree of specialization in terms of being organized as a separate activity without integration with other learning-focused activities.
An implication of the results is that the view of what learning read-alouds can offer needs to be expanded to also include aesthetic approaches and literary knowledge. This presupposes more research concerning literary didactics and what literature education can entail within early childhood education and pre-primary education. Another implication is that read-alouds may need to be staged in more varied ways to provide a greater variety in the types of literary experiences children have.
Avhandlingen består av fyra delstudier som alla har en teoretisk inramning med grund i sociokulturell teori. Den sociokulturella inramningen har i avhandlingens sammanfattande del, det vill säga kappan, ett speciellt fokus på bokstunden som institution. Att jag fokuserar bokstunden som institution innebär att jag ser den som en social situation med vissa stabila mönster för interaktion och genomförande. Dessa mönster blir synliga i min syntes av avhandlingens delstudier. Då syftet är förståelse följer avhandlingen en kvalitativ och tolkande forskningstradition. Studier inom denna tradition intresserar sig för människors tolkningar och förståelser av sina upplevelser. Traditionen är också starkt inriktad på den sociala världen och att människor både tolkar sin omvärld och deltar i konstruktionen av den.
Materialet i avhandlingen består huvudsakligen av förskollärares muntliga och skriftliga svar på mina frågor om bokstunder. Den första delstudien använder emellertid videoobservationer av bokstunder för att studera pedagogers och barns agenda. Delstudie I får ses som en inledande studie som inspirerade mig till att framskrida explorativt och låta syften och tillväga-gångssätt för de övriga delstudierna växa fram vartefter. Delstudie II använder frågeformulär som materialinsamlingsmetod och tar med hjälp av två öppna frågor reda på vilka ändamål lärarna anser att bokstunder kan fylla. I delstudie III kombineras material som erhållits genom frågeformulär med material från intervjuer. Avsikten är att undersöka hur lärare beskriver att de organiserar bokstunder samt hur de motiverar de val de gör. För delstudie IV har materialinsamlingen haft karaktären av samtalsintervjuer där jag dels ställt frågor till förskollärare, dels initierat samtal utan planerade frågor. Material-insamlingen har omfattat fyra träffar med lärarna över videosamtal där jag som forskare har talat med dem om estetiska förhållningssätt till litteratur samt uppmanat dem att utforska och berätta för mig vad som händer om de ger mer utrymme för barnens upplevelser och uttryck samt uppmuntrar estetisk respons i samband med bokstunderna.
Delstudiernas resultat kan sammanfattas med att de visar att lärarna förknippar bokstunder med lärande som har att göra med språkutveckling, omvärldskunskap och mångsidiga kompetenser. Lärarna uttrycker att bok-stunder med fiktionslitteratur hör till den dagliga verksamheten och att bokstundens böcker gärna kan ha innehåll som också är aktuellt i övrig verksam-het. Däremot arrangerar lärarna sällan bokstunder integrerade med andra aktiviteter inriktade på lärande. Även om lärarna i planeringen av bokstunderna beaktar barnens behov och intressen, böckernas kvaliteter och den övriga verksamheten så framgår det också att lärarna inte planerar alla sina bok-stunder. Vidare poängterar lärarna att man under bokstunder behöver upprätt-hålla en viss ordning samt att bokstunderna gärna får ha en trivsam atmosfär.
I diskussionen av den bild av bokstunden som institution som framträder utgående från delstudiernas resultat lyfter avhandlingen fram att bokstunden innehållsligt har en låg grad av specialisering eftersom lärarna förknippar bokstunder med flera olika typer av lärande, men inte med lärande som handlar om att utveckla kunskaper om litteratur. En låg grad av specialisering och isolering är kännetecknande för förskoleundervisningen i stort eftersom den i läroplansgrunden beskrivs som helhetsskapande, det vill säga att till exempel olika ämnesområden, intressen och tillvägagångssätt ska integreras. Samtidigt verkar bokstunden ha en hög grad av specialisering vad gäller att arrangeras som en egen aktivitet utan integrering med andra aktiviteter inriktade på lärande.
En implikation av avhandlingen är att synen på vilket lärande bokstunderna kan erbjuda behöver vidgas till att också omfatta estetiska förhållningssätt och kunskaper om litteratur. Detta förutsätter fördjupad litteraturdidaktisk forsk-ning kring vad litteraturundervisning kan vara inom småbarnspedagogik och förskoleundervisning. Ytterligare en implikation är att bokstunder kan behöva iscensättas på mer varierade sätt för att ge en större variation i hurdana litteraturupplevelser barnen får erfarenhet av.
The dissertation consists of four sub-studies, all theoretically framed within sociocultural theory. In the compilation part of the dissertation, the sociocultural framework has a particular focus on the read-aloud as an institution. By focusing on the read-aloud as an institution, I perceive it as a social situation with certain stable patterns of interaction and implementation. These patterns become evident in my synthesis of the dissertation's sub-studies. As the aim highlights understanding, the dissertation follows a qualitative and interpretive research tradition. Studies within this tradition concern individuals' interpretations and understandings of their experiences. The tradition also strongly emphasizes the social world and how people both interpret their context and participate in its construction.
The data in the dissertation primarily consists of pre-primary teachers' oral and written responses to my questions about read-alouds. However, the first sub-study utilizes video observations to study educators' and children's agendas. Sub-study I can be seen as an initial study that inspired me to progress exploratively and allow the purposes and approaches for the other sub-studies to evolve gradually. Sub-study II uses questionnaires as the method of data collection and, with the help of two open-ended questions, explores the purposes pre-primary teachers believe read-alouds can serve. In sub-study III, data obtained through questionnaires is combined with data from interviews. The aim is to investigate how teachers describe organising read-alouds and how they justify the choices they make. For sub-study IV, data collection has involved conversational interviews where I have both asked questions and initiated discussions without planned questions. The data collection has included four sessions with the teachers over video calls where, as a researcher, I have spoken to them about aesthetic approaches to literature and encouraged them to explore and tell me what happens if they allow more space for children's experiences and expressions and promote aesthetic responses during read-alouds.
In sum, the results of the sub-studies show that teachers associate read-alouds with learning related to language development, knowledge about the world, and transversal competencies. Teachers express that read-alouds with fiction literature are part of daily activities and that the books used during these moments can often contain content relevant to other activities as well. However, teachers seldom integrate read-alouds with other learning-focused activities. Although they consider children's needs and interests, the quality of books, and other activities in the planning of read-alouds, it is also apparent that teachers do not plan all their read-alouds. Furthermore, they emphasize the importance of maintaining a certain order during read-alouds and that the sessions should ideally have a pleasant atmosphere.
In the discussion of how the results of the sub-studies portray the read-aloud as an institution, the dissertation highlights that the content of the read-alouds has a low degree of specialization. Teachers associate read-alouds with several different types of learning, but not with learning related to developing literary knowledge. A low degree of specialization and insulation characterizes pre-primary education as a whole and is described in the core curriculum as holistic, meaning that various subject areas, interests, and approaches should be integrated. At the same time, the read-aloud appears to have a high degree of specialization in terms of being organized as a separate activity without integration with other learning-focused activities.
An implication of the results is that the view of what learning read-alouds can offer needs to be expanded to also include aesthetic approaches and literary knowledge. This presupposes more research concerning literary didactics and what literature education can entail within early childhood education and pre-primary education. Another implication is that read-alouds may need to be staged in more varied ways to provide a greater variety in the types of literary experiences children have.
Kokoelmat
- 516 Kasvatustieteet [111]