En diskursanalytisk legitimeringsanalys av Åbo Akademis fastighetsstrategi 2021–2030 och reaktioner på den

Abstract

Syftet med den här avhandlingen är att utföra en diskursanalytisk legitimeringsanalys av Åbo Akademis fastighetsstrategi 2021–2030 och utvalda reaktioner på den för att ta reda på hur diskursiva strategier för att dels legitimera ÅA:s fastighetsstrategi, dels delegitimera den, används för att utöva makt. Avhandlingens material består således av ÅA:s fastighetsstrategi 2021–2030, utlåtanden om fastighetsstrategin av olika enheter inom ÅA samt nyhetsartiklar och kommentarer som behandlar diskussionen kring ÅA:s fastighetsstrategi. Maktperspektivet får en väsentlig roll i avhandlingen i och med att den teoretiska och metodologiska utgångspunkten i avhandlingen är kritisk diskursanalys. Jag utgår från Faircloughs (1993) tredimensionella analysmodell och undersöker således den diskursiva praktiken, texten och den sociala praktiken i förhållande till materialet. I textanalysen applicerar jag van Leeuwens (2007, 2008) legitimeringsanalys på ÅA:s fastighetsstrategi för att ta reda på hur ÅA legitimerar de förändringar som fastighetsstrategin medför. Eftersom reaktionerna för det mesta kritiserar ÅA:s fastighetsstrategi undersöker jag dem genom en delegitimeringsanalys för att ta reda på hur reaktionerna delegitimerar fastighetsstrategin och de förändringar den medför. Jag inspireras också av Börjesson & Rehn (2009) och undersöker hur några centrala maktbegrepp kan användas för att synliggöra maktutövningen i den sociala praktiken. Resultaten visar att ÅA använder språket som ett maktmedel i fastighetsstrategin till exempel genom att skapa en illusion av en diskussion kring valmöjligheter och således tvinga fram förändringar genom fastighetsstrategin. ÅA kopplar också ihop olika teman som om de skulle ha naturliga samband, beskriver fenomen som naturliga utvecklingar och hänvisar till moraliska diskurser för att övertyga mottagarna om att ÅA gör det rätta. Reaktionerna kan betraktas som försök att omkullkasta ÅA-hegemonin och omartikulera den diskursordning som rådde då ÅA publicerade fastighetsstrategin. Kritiken av fastighetsstrategin ledde i det här fallet till ett återkallat beslut, vilket tyder på att mikromakt, som syftar på att alla parter i en relation har någon sorts makt genom möjligheten till motstånd, kan vara avgörande i vissa situationer. Att reaktionerna resulterade i ett återkallat beslut pekar på att ÅA värdesätter mottagarnas perspektiv, vilket i sin tur kan kopplas till samhällsutvecklingar såsom kommersialisering och New Public Management.