"Manlig lagidrott har skapat en värld där bög är ett skällsord, där man driver med homosexuella" : En tematisk textanalys av svenska dagstidningars rapportering om Anton Hysén
Svenlin, Antonia (2024)
2024
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2024042521938
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2024042521938
Tiivistelmä
Manlig lagidrott präglas av en machokultur och en osund maskulinitetsnorm. Fotbollsvärlden tampas med problematik vad gäller acceptans och inkludering av homosexuella spelare. Den första aktiva fotbollsspelaren som kom ut som homosexuell år 1990 var Justin Fashanu. En händelse som sedan skulle få ett tragiskt slut. Det som följde var en tystnad på 20 år och det dröjde ända till 10 mars 2010 då Anton Hysén i en intervju med tidningen Offside berättade om sin sexuella läggning för första gången. Han blev inte bara den första manliga fotbollsspelaren på 20 år som öppet berättade om sin homosexualitet, han blev även den första inom herrfotbollen i Sverige.
Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur hbtqi–idrottare ramas in i media när de uttalar sig om sin homosexualitet. Utgående från studiens syfte har en övergripande forskningsfråga formulerats:
Vilken typ av framing har dagstidningar haft på herridrottare som offentligt berättat om sin homosexualitet?
Studien baseras på svenska dagstidningsartiklar hämtade från Retriever. Fokus ligger på vilken typ av framing som använts i rapporteringen om Anton Hysén. Insamlingsmetoden för studien är en kvalitativ innehållsanalys och analysmetoden är en tematisk textanalys. Metoderna innebär noggrann läsning av materialet och kodning i Nvivo. Koderna som hittas utgör sedan större teman eller frames.
Resultaten visar en positiv och stödjande framing av Hysén. Skribenterna belyser och kritiserar fotbollens problematik vad gäller hbtqi-frågor. I analysen hittades ingen negativ framing av Hysén, vilket också var en förväntning vid valet av Sveriges dagstidningar. Sverige har tidigt visat på acceptans och inkludering av hbtqi-personer. Sverige fungerade här som ett kritiskt fall. Om framingen här skulle barit negativ, något som inte borde förekomma, kan man förvänta sig att framingen även skulle vara negativ i andra länder.
Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur hbtqi–idrottare ramas in i media när de uttalar sig om sin homosexualitet. Utgående från studiens syfte har en övergripande forskningsfråga formulerats:
Vilken typ av framing har dagstidningar haft på herridrottare som offentligt berättat om sin homosexualitet?
Studien baseras på svenska dagstidningsartiklar hämtade från Retriever. Fokus ligger på vilken typ av framing som använts i rapporteringen om Anton Hysén. Insamlingsmetoden för studien är en kvalitativ innehållsanalys och analysmetoden är en tematisk textanalys. Metoderna innebär noggrann läsning av materialet och kodning i Nvivo. Koderna som hittas utgör sedan större teman eller frames.
Resultaten visar en positiv och stödjande framing av Hysén. Skribenterna belyser och kritiserar fotbollens problematik vad gäller hbtqi-frågor. I analysen hittades ingen negativ framing av Hysén, vilket också var en förväntning vid valet av Sveriges dagstidningar. Sverige har tidigt visat på acceptans och inkludering av hbtqi-personer. Sverige fungerade här som ett kritiskt fall. Om framingen här skulle barit negativ, något som inte borde förekomma, kan man förvänta sig att framingen även skulle vara negativ i andra länder.