Ungas stödbehov och användning av stödchatten Ärligt talat under covid-19
Mannil, Louise (2024)
Mannil, Louise
2024
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2024031210953
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2024031210953
Tiivistelmä
Denna avhandling undersöker ungas stödbehov online under covid-19-pandemin och analyserar betydelsen av digitala stödtjänster, med fokus på Ärligt talat-chatten. Forskningsfrågorna fokuserar på hur finlandssvenska ungas stödbehov har sett ut under pandemin och vilka teman de har diskuterat på Ärligt talat-chatten. Målgruppen är unga och unga vuxna i åldern 13–29 år i Svenskfinland.
Resultatet visar en markant ökning av trafiken på Ärligt talat-chatten under pandemin, särskilt under perioder med hårdare restriktioner. Demografiska faktorer som kön och ålder påverkar samtalens innehåll och allvarlighetsgrad. Studien identifierar också att återkommande kunder diskuterar mer vardagliga ämnen jämfört med nya kunder.
Samtalsämnen varierar från förebyggande och allmänt stöd till ämnen som självmordstankar och psykisk ohälsa. Könsskillnader och åldersvariationer framkommer, med flickor och ickebinära som oftare tar upp ämnen med högre allvarlighetsgrad. Analysen visar att längre samtal oftare berör ämnen av högre allvarlighetsgrad, och återkommande kunder diskuterar mer lättsamma ämnen. Ofta förekommande samtalsämnen är kopplade till förhållanden, psykisk ohälsa och studier. Det bör beaktas att resultaten när det kommer till ålder och kön hade en liten urvalsstorlek (<100), vilket påverkar tillförlitligheten och generaliserbarheten i resultaten.
Avslutningsvis belyser studien behovet av att anpassa digitala stödtjänster för att möta ungas varierande behov och framhäver deras ökade hjälpbehov under kriser. Studiens resultat ger en djupare förståelse för ungas psykiska hälsa och behov samt ger vägledning för framtida utveckling och förbättring av digitala stödtjänster. Fortsatt forskning rekommenderas för att fördjupa förståelsen och ge underlag för framtida interventioner och policybeslut.
Resultatet visar en markant ökning av trafiken på Ärligt talat-chatten under pandemin, särskilt under perioder med hårdare restriktioner. Demografiska faktorer som kön och ålder påverkar samtalens innehåll och allvarlighetsgrad. Studien identifierar också att återkommande kunder diskuterar mer vardagliga ämnen jämfört med nya kunder.
Samtalsämnen varierar från förebyggande och allmänt stöd till ämnen som självmordstankar och psykisk ohälsa. Könsskillnader och åldersvariationer framkommer, med flickor och ickebinära som oftare tar upp ämnen med högre allvarlighetsgrad. Analysen visar att längre samtal oftare berör ämnen av högre allvarlighetsgrad, och återkommande kunder diskuterar mer lättsamma ämnen. Ofta förekommande samtalsämnen är kopplade till förhållanden, psykisk ohälsa och studier. Det bör beaktas att resultaten när det kommer till ålder och kön hade en liten urvalsstorlek (<100), vilket påverkar tillförlitligheten och generaliserbarheten i resultaten.
Avslutningsvis belyser studien behovet av att anpassa digitala stödtjänster för att möta ungas varierande behov och framhäver deras ökade hjälpbehov under kriser. Studiens resultat ger en djupare förståelse för ungas psykiska hälsa och behov samt ger vägledning för framtida utveckling och förbättring av digitala stödtjänster. Fortsatt forskning rekommenderas för att fördjupa förståelsen och ge underlag för framtida interventioner och policybeslut.