Se till mig som lärare är : En studie om lärarnas utsatthet för hot och våld i lärmiljö

Abstract

Läraryrket genomgår ständiga förändringar och samhället ställer allt större krav på skolans professionella verksamhet. Samtidigt överskuggas lärmiljön av ökat hot och våld mot lärare. Det finns ett behov av forskning kring våld riktat mot lärare för att öka kunskapen och möjliggöra effektiva förebyggande åtgärder. Terzuodi (2020) påpekar bristen på studier om lärarnas utsatthet för våld i skolan och dess konsekvenser för både enskilda lärare och skolmiljön. Trots indikationer på att lärare i olika grad utsätts för hot och våld på sina arbetsplatser, saknas det forskning om hur detta påverkar dem. Enligt Espelage m.fl. (2013) betonas vikten av att skoladministratörer, beslutsfattare och politiker ägnar ökad uppmärksamhet åt detta problem med tanke på lärarens betydelse för samhället. I enlighet med grundskolans läroplan (Utbildningsstyrelsen, 2014) är det nödvändigt att undervisningen främjar fysisk, psykisk och social trygghet och säkerhet för hela gemenskapen, inklusive skolpersonalen. Läroplanen understryker även elevernas eget ansvar i skolgemenskapen genom att uppmana till hyfs och respekt gentemot kamrater och vuxna, samt att följa de fastställda skolreglerna. Syftet med denna avhandling är att kartlägga hur lärare upplever hotfulla situationer och våld på arbetsplatsen, hur lärarna hanterar vardagen som kan inkludera hot och våld och oväntade händelser samt hur lärarna upplever att situationerna påverkar deras yrkesutövande. Studien fokuserar på att belysa de komplexa och mångfacetterade aspekterna av våld mot lärare i skolan. Problematiken påverkar inte bara enskilda lärare och elever utan har även konsekvenser för hela utbildningssystemet och samhället. Våld mot lärare underminerar skolans grundläggande uppdrag att vara en trygg och fruktbar miljö för lärande och utveckling. Utmaningarna är mångdimensionella, och studien strävar efter att förstå de underliggande orsakerna och identifiera riskfaktorer för lärarens yrkesutövande. Målet är att bidra till ökad förståelse för problematiken och synliggöra viktiga aspekter som kan vägleda vidare forskning och förståelse av detta allvarliga problem. Studien antar en hermeneutisk forskningsansats, vilket innebär att den grundar sig i en förståelse för det fenomen som studeras och syftar till att skapa en djupgående och kontextuell insikt i hur lärare upplever och påverkas av våld i skolsammanhang. Kvalitativa metoder fokuserar på att samla beskrivande data, vanligtvis i form av människors skrivna eller talade ord samt observerbara beteenden (Olsson & Sörensen, 2011). Genom att använda kvalitativ forskning, såsom intervjuer med lärare, kan man få en djupare förståelse av fenomenet genom att undersöka olika dimensioner, kontexter och orsaker till hot och våld på ett detaljerat sätt, enligt Kvale och Brinkmann (2009). I studien framkommer att lärare upplever hot och våld i sin arbetsvardag. Läraren utsätts för olika slag av verbalt våld. Det förekommer även ett fysiskt våld om än i mindre skala. Lärare upplever vardaglig stress och oro, vilket påverkar deras förhållningssätt till arbete och synen på yrket.