Motivationsprofiler i matematik och deras samband med prestationer och kön i åk 5 och 6

Abstract

I takt med att finländska högskoleutbildningar värdesätter matematik högre för antagning sänks också motivationen för ämnet bland unga, speciellt bland flickor. Detta ämnar föreliggande studie undersöka vidare med fokus på motivation och prestation. Studien har utgångspunkt i expectancy-value-modellen som är utformad av Eccles med kolleger vars fokus ligger på olika värderingar som gör en individ motiverad. Utgående från dessa värderingar har variabler skapats och undersökts med inriktning på matematik.

Studien är baserad på kvantitativt data från forskningsprojektet SAMSYN vid Åbo Akademi som insamlats under hösten 2022. Samplet innefattar 545 elever i årskurs 5 och 6 i finlandssvenska skolor. Syftet med studien är att definiera motivationsprofiler i matematik samt undersöka hur profiltillhörigheten påverkar elevernas prestationer i matematik. Ytterligare undersöks om det finns könsskillnader mellan motivationsprofilerna. Utgående från syftet har tre forskningsfrågor formulerats:

1. Vilka typer av motivationsprofiler i matematik finns i åk 5¬–6? 2. Hur skiljer sig elever med olika motivationsprofiler i matematikprestationer? 3. Finns det könsskillnader mellan motivationsprofilerna?

Variablerna självuppfattning och intresse användes som mått på positiv motivation och psykisk ansträngning som negativ motivation, ytterligare användes variabeln räkneflyt som mått på matematikprestationer. Efter att ha utfört en profilanalys kunde studien definiera tre motivationsprofiler; 1. Motiverad, 2. Medelmotiverad och 3. Omotiverad. Dessa motivationsprofiler kännetecknades av följande egenskaper: 1. höga värden av positiva och låga värden av negativa motivationsvariabler, 2. medelhöga värden av positiva och negativa motivationsvariabler och 3. låga värden av positiva och höga värden av negativa motivationsvariabler.

Fyndet av dessa tre profiler och deras egenskaper går i enlighet med tidigare forskning. Resultatet kunde också bekräfta tidigare forskning gällande sambandet mellan motivation och prestation, där samtliga profiler visade signifikanta skillnader och den motiverade profilen hade högst resultat och den omotiverade gruppen lägst resultat. Gällande kön kunde skillnader i viss mån hittas och största skillnaden fanns i den omotiverade profilen där tydligt större andel flickor fanns. Man kunde konstatera att flickorna i denna studie är mer benägna att tillhöra en motivationsprofil med låg eller medel motivation och pojkarna är mer benägna att tillhöra en profil med medel eller hög motivation.

Denna studie har bidragit till den annars knapphändiga forskningen om motivationsprofiler i Finland. Förutom detta har studien också bidragit till att fylla en forskningslucka där man antar negativa motivationsvariabler som påverkande faktorer till motivation. Genom mer forskning inom området kan man dra mer generaliserbara slutsatser och i sin tur kunna utveckla nya metoder som stödjer elevers inlärning och motivation för matematik.