“How would you define your sexuality?” - Analyzing the Questions Asked in Asylum Interviews Involving Sexual Minorities

Abstract

In many parts of the world, people are persecuted due to perceived sexual orientation and/or gender identity (SOGI). Asylum applications from SOGI minorities have increased in recent years and are expected to continue rising. It is crucial that the asylum interview is conducted in a way that supports legitimate decision-making and enables fair and accurate assessments of refugee status. Asking appropriate questions is one of the few tools at the interviewer’s disposal to elicit detailed and accurate responses. Until now, questions asked in asylum interviews have only been sparsely studied. Worryingly, no prior study has investigated questions asked from SOGI applicants. In the current study, we analyzed question style, question type and question content in real-life interviews conducted with SOGI applicants. The sample consisted of 129 official asylum cases determined by Finnish state authorities 2014–2019. In accordance with best practice, interviewers mainly used the information-gathering style. However, only one-tenth of all questions were recommended open questions, whereas four-fifths were closed questions. More than half of the questions aimed at assessing credibility of SOGI status, less than one-third were about fear of persecution, and one-seventh were about other reasons for seeking asylum. To assess the credibility of SOGI claims, officials predominantly asked about the applicant’s history of same-sex relationships, feelings about their sexuality and development of sexual identity. To improve current interviewing praxis asylum officials could ask more open questions, avoid accusatory questions altogether and focus more on establishing fear of persecution. Future research should examine how asylum seekers experience and interpret questions concerning SOGI status, to assess which questions elicit most relevant information.

I många delar av världen utsätts HBTIQ-personer, det vill säga homosexuella och bisexuella personer samt trans-, intersex- och queerpersoner, för förföljelse, diskriminering och kränkning av mänskliga rättigheter (UNHCR, 2012). Asylansökningar som grundar på sexuell läggning eller könsidentitet har ökat under de senaste åren och förväntas öka ytterligare i framtiden. Det är avgörande att asylintervjuerna genomförs på ett sätt som möjliggör rättvisa och korrekta bedömningar av flyktingstatus. Att ställa lämpliga frågor är ett av de få verktyg som intervjuaren har till förfogande för att få detaljerad och relevant information i svaren. Hittills har frågorna som ställs i asylintervjuer varit sparsamt utsatta för empirisk granskning. Oroväckande nog har ingen tidigare studie undersökt de frågor som ställs till HBTIQ-asylsökande. I den aktuella studien analyserade vi frågestil, frågetyp och frågeinnehåll i verkliga asylintervjuer med HBTIQ-personer. Urvalet bestod av 129 verkliga asylärenden som avgjordes av finska statliga myndigheter 2014–2019. I enlighet med bästa praxis använde intervjuarna huvudsakligen en informationssökande intervjustil. Däremot var enbart en tiondel av alla frågor rekommenderade öppna frågor, medan fyra femtedelar var slutna frågor. Mer än hälften av frågorna syftade till att bedöma tillförlitligheten av den sökandes sexuella läggning, mindre än en tredjedel var om rädsla för förföljelse och en sjundedel om övriga skäl för att söka asyl. För att bedöma tillförlitligheten av sexuell läggning frågade tjänstemän övervägande om den sökandes historia av samkönade relationer, känslor kring sin sexualitet och utveckling av sin sexuella identitet. För att förbättra nuvarande intervjupraxis kan asyltjänstemän ställa fler öppna frågor, undvika anklagande frågor och fokusera mer på rädsla för förföljelse. Framtida forskning bör undersöka hur asylsökande upplever och tolkar frågor om sexuell läggning och könsidentitet, för att bedöma vilka frågor som framkallar mest relevant information.