Upplevelser av distansledarskap : En kvalitativ studie om vårdledares upplevelser av att leda på distans
Pellas, Madeleine (2023)
Pellas, Madeleine
2023
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe20231127149580
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe20231127149580
Tiivistelmä
Distansledarskap inom vården ökar, vilket gör att ledarskapet förändras. Syftet med studien var att undersöka vårdledares upplevelser av att leda vårdverksamhet på distans. Avsikten var att studien skulle ge en bild av hur vårdledarna upplever distansledarskap inom vården.
En kvalitativ forskningsdesign användes och som datainsamlingsmetod genomfördes semistrukturerade intervjuer. Sju kvinnliga ledare inom social- och hälsovården deltog i studien och den insamlade datamassan blev analyserad induktivt genom en kvalitativ innehållsanalys.
Fyra kategorier framkom i resultatet, vilka var kontroll, gemenskap, kommunikation och balans. Distansledarskapet kunde upplevas svårt och ovant till en början, men med hjälp av goda rutiner kunde ledarskapet underlättas. Det fanns även behov av ökat digitalt kunnande och kunskap i distansledarskap. Det framkom även att arbetsmängden var stor och att det var viktigt att få stöd i ledarskapsarbetet. Distansledarskapet kunde även inverka på gemenskapen och fysiska träffar ansågs därför vara viktiga. Dessutom upplevdes det svårare att identifiera hur arbetstagarna mår när man var på distans. Vårdledarna upplevde även att distansledarskapet inverkade på kommunikationen på arbetsplatsen samt att det fanns både fördelar och nackdelar med användningen av digitala verktyg. Slutligen framkom det även att det kunde vara utmanade att hitta en balans mellan att vara närvarande och att få arbetsro eftersom det kunde förekomma mycket avbrott i arbetet och ledarna önskade samtidigt vara närvarande för sin personal.
Trots att alla ledare inte upplever distansledarskapet på samma sätt så kan studiens resultat användas som stöd vid utformningen av ens eget ledarskap eller för att stöda andra människor i deras ledarskapsroll.
En kvalitativ forskningsdesign användes och som datainsamlingsmetod genomfördes semistrukturerade intervjuer. Sju kvinnliga ledare inom social- och hälsovården deltog i studien och den insamlade datamassan blev analyserad induktivt genom en kvalitativ innehållsanalys.
Fyra kategorier framkom i resultatet, vilka var kontroll, gemenskap, kommunikation och balans. Distansledarskapet kunde upplevas svårt och ovant till en början, men med hjälp av goda rutiner kunde ledarskapet underlättas. Det fanns även behov av ökat digitalt kunnande och kunskap i distansledarskap. Det framkom även att arbetsmängden var stor och att det var viktigt att få stöd i ledarskapsarbetet. Distansledarskapet kunde även inverka på gemenskapen och fysiska träffar ansågs därför vara viktiga. Dessutom upplevdes det svårare att identifiera hur arbetstagarna mår när man var på distans. Vårdledarna upplevde även att distansledarskapet inverkade på kommunikationen på arbetsplatsen samt att det fanns både fördelar och nackdelar med användningen av digitala verktyg. Slutligen framkom det även att det kunde vara utmanade att hitta en balans mellan att vara närvarande och att få arbetsro eftersom det kunde förekomma mycket avbrott i arbetet och ledarna önskade samtidigt vara närvarande för sin personal.
Trots att alla ledare inte upplever distansledarskapet på samma sätt så kan studiens resultat användas som stöd vid utformningen av ens eget ledarskap eller för att stöda andra människor i deras ledarskapsroll.
Kokoelmat
- 316 Hoitotiede [132]