Copingstrategier hos personer med röstproblem
Granfors, Olivia (2023)
Granfors, Olivia
2023
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe20231108143639
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe20231108143639
Tiivistelmä
Röstproblem är vanligt förekommande, särskilt hos personer som har röstkrävande yrken. Röstproblem kan påverka många aspekter av en persons liv och kan medföra stor stress hos personen. I stressfyllda situationer försöker människan hantera och minska på denna stress på olika sätt. Coping definieras som den kontinuerliga process där individen hanterar och reagerar på de krav som uppstår i det vardagliga livet. Coping har ofta delats in i kategorier: problemfokuserade strategier där man försöker minska på stressen genom att direkt förändra det som orsakar stressen, och emotionsfokuserade strategier där man försöker minska på de negativa känslorna som uppstår till följd av det som orsakar stressen. I forskning har man sett att copingstrategier kan ha en inverkan på behandlingen av röstproblem. De är därmed en viktig komponent att beakta i såväl diagnostiseringen som behandlingen av röstproblem.
Syftet med denna avhandling var att undersöka hurdana copingstrategier personer med röstproblem använder sig av. Vidare var syftet att undersöka om copingstrategierna har något samband med variablerna kön, ålder, yrke, upplevda röstsymptom och självskattad personlighet.
Data samlades in genom en elektronisk enkät. I studien deltog totalt 39 personer, med självrapporterade röstproblem. Resultaten visade att deltagarna med röstproblem främst använde sig av emotionsfokuserade copingstrategier. Kvinnor använde överlag oftare copingstrategier än män. Flest copingstrategier användes av deltagarna i åldersgruppen 45–64, samt av personer som arbetade inom undervisningssektorn och teknik- och IT-sektorn. Vidare visade resultaten att personer som skattat sig själva som extroverta överlag oftare använde copingstrategier än personer som skattat sig som introverta. Resultatet tydde även på att de som skattat sig som mer extroverta oftare använde problemfokuserade copingstrategier än de som skattat sig som introverta.
Personer med röstproblem använder sig av olika copingstrategier som är mer eller mindre gynnsamma för situationen. Personlighetsdrag kan även ha en inverkan på hurdana copingstrategier man använder. Genom att inkludera kartläggning av copingstrategier vid behandling av röstproblem kunden man hjälpa klienterna att använda mer gynnsamma strategier och därmed förbättra deras fysiska och psykiska välmående.
Syftet med denna avhandling var att undersöka hurdana copingstrategier personer med röstproblem använder sig av. Vidare var syftet att undersöka om copingstrategierna har något samband med variablerna kön, ålder, yrke, upplevda röstsymptom och självskattad personlighet.
Data samlades in genom en elektronisk enkät. I studien deltog totalt 39 personer, med självrapporterade röstproblem. Resultaten visade att deltagarna med röstproblem främst använde sig av emotionsfokuserade copingstrategier. Kvinnor använde överlag oftare copingstrategier än män. Flest copingstrategier användes av deltagarna i åldersgruppen 45–64, samt av personer som arbetade inom undervisningssektorn och teknik- och IT-sektorn. Vidare visade resultaten att personer som skattat sig själva som extroverta överlag oftare använde copingstrategier än personer som skattat sig som introverta. Resultatet tydde även på att de som skattat sig som mer extroverta oftare använde problemfokuserade copingstrategier än de som skattat sig som introverta.
Personer med röstproblem använder sig av olika copingstrategier som är mer eller mindre gynnsamma för situationen. Personlighetsdrag kan även ha en inverkan på hurdana copingstrategier man använder. Genom att inkludera kartläggning av copingstrategier vid behandling av röstproblem kunden man hjälpa klienterna att använda mer gynnsamma strategier och därmed förbättra deras fysiska och psykiska välmående.
Kokoelmat
- 6163 Logopedia [78]