Samband mellan klassrumsmålorienteringar, matematikmotivation och matematikprestationer

Abstract

Forskningen kring klassrumsmålorienteringar har sitt ursprung i Achievement goal theory. Klassrumsmålorienteringar har visat sig vara en bidragande faktor till elevers matematikmotivation och hur de presterar i matematik. Enligt tidigare forskning har bemästringsinriktade klassrumsmålorienteringar positiva effekter på både matematikmotivation och matematikprestationer, medan prestationsinriktade klassrumsmålorienteringar i olika studier har visat sig ha både positiva och negativa effekter. Få studier har gjorts kring undvikandeinriktade klassrumsmålorienteringar, men åtminstone undvikandeinriktade personliga målorienteringar har negativa effekter på både matematikmotivationen och matematikprestationer. Det finns även andra slags målorienteringar som har utformats inom teorin, men dessa tre är de främsta i forskningen.

Syftet med denna studie är att undersöka sambanden mellan klassrumsmålorienteringar, matematikmotivation och matematikprestationer över tid hos finlandssvenska elever i årskurs fyra till sex. Följande forskningsfrågor formulerades utifrån syftet: 1. Hur påverkar elevers klassrumsmålorienteringar deras matematikmotivation (intresse, självuppfattning, emotionell kostnad) när man kontrollerar för deras matematikprestationer? 2. Hur påverkar elevers klassrumsmålorienteringar deras matematikprestationer?

I studien analyserades data från 869 elever i årskurs fyra till sex från alla svenskspråkiga skolor i Vasa och Korsholm. Data från två olika mättillfällen användes för studien, hösten 2022 och våren 2023. Matematikmotivation mättes utifrån Expectancy-value theory och variablerna matematikintresse, matematisk självuppfattning och emotionell kostnad i matematik analyserades. Matematikprestationer mättes med hjälp av FUNA (Functional numeracy assessment). De klassrumsmålorienteringar som undersöks i denna studie är bemästringsinriktade, prestationsinriktade och undvikandeinriktade. Regressionsanalyser gjordes för att svara på forskningsfrågorna.

Resultaten visar att bemästringsinriktade klassrumsmålorienteringar har positiva effekter på matematikmotivationen, även om de signifikanta effekterna minskar eller tappar signifikans när tidigare matematikprestationer beaktas. Prestationsinriktade klassrumsmålorienteringar har inga signifikanta effekter på matematikmotivationen. Undvikandeinriktade klassrumsmålorienteringar har svaga positiva effekter på matematikmotivationen, vilka förstärks när tidigare matematikprestationer beaktas. Endast bemästringsinriktade klassrumsmålorienteringar har någon signifikant effekt på senare matematikprestationer. Effekten är positiv och minskar när tidigare matematikprestationer beaktas. Studien svarar på en forskningslucka kring klassrumsmålorienteringar i Finland, men mer forskning behövs. Vår studie har också delvis andra resultat än tidigare forskning, vilket visar på vikten av mer forskning inom området, speciellt när det kommer till undvikandeinriktade klassrumsmålorienteringar. Det är ändå tydligt både utifrån denna studie och tidigare forskning att bemästringsinriktade klassrumsmålorienteringar inverkar positivt på elevers matematikmotivation och deras matematikprestationer, och det är viktigt att lärare strävar efter att ha denna målorientering i sina klassrum.