Klasslärarstuderandes matematiska misstag och generella matematikprestationer

Abstract

Jag upplever att intresset för och kunskaperna i matematik har sjunkit de senaste åren och upplevelsen återfinns även hos andra. Beror försämrade matematikkunskaper på läraren? Forskning visar att lärarens kunskaper och attityder påverkar elevernas attityder och prestationer. Därför skulle det vara viktigt att lärare har goda matematikkunskaper. Jag ville ta reda på hur blivande klasslärare presterar i grundläggande matematik och om deras uppgiftslösningar innehåller misstag.

Syftet med denna avhandling var således att ta reda på vilka matematikkunskaper klasslärarstuderande besitter samt att kartlägga vilka matematiska misstag som förekommer i studerandes uppgiftslösningar från matematiktest som ingår i klasslärarutbildningen. Utgående från syftet formulerades följande forskningsfrågor:

1. a) Hur presterar klasslärarstuderande i grundskolans matematik? b) Skiljer sig prestationerna mellan rutinuppgifter och problemlösningsuppgifter?

2. Hurudana matematiska misstag förekommer i klasslärarstuderandes lösningar till problembaserade textuppgifter?

För att få svar på forskningsfrågorna analyserades matematiktest som 98 lärarstuderande vid Åbo Akademi genomfört i början av sina studier. Den huvudsakliga databearbetningsmetoden var kvalitativ analys och kategorisering men även kvantitativa inslag förekom. Prestationerna för hela testet studerades kvantitativt medan lösningar från fem problemliknande uppgifter analyserades kvalitativt för att kartlägga misstag.

Resultaten visar på svaga prestationer och en hel del misstag och bristande matematiska kunskaper hos klasslärarstuderande. Endast 39 av 98 studerande uppnådde nivån för godkänt resultat i testet. Rutinuppgifter var enklare än problemuppgifter. Misstagen kategoriseras som slarvfel, räknefel, otillräckliga räknefärdigheter samt feluppfattning. Många misstag är återkommande i flera uppgifter medan det också finns misstag som är specifika för en uppgift. Feluppfattningar är den mest omfattande kategorin. Exempel på mycket förekommande feluppfattningar är fel användning av förhållande samt fel tolkning av uppgiftstexterna.

Eftersom testet baseras på grundskolans matematikinnehåll kunde man av klasslärare förvänta sig en mycket högre andel godkända. Klasslärare undervisar trots allt omkring två tredjedelar av hela grundskolans matematiklektioner. Klasslärare bör även ha kunskaper som sträcker sig lite längre än de kunskaper eleverna ska uppnå i lågstadiet eftersom klasslärarna ska förbereda eleverna för högstadiet och även kunna stöda elever med särskilda kunskaper.

Utifrån resultatet i min studie kan man se att dessa klasslärarstuderande inte har tillräckliga kunskaper för den matematikundervisning som de i framtiden ska ansvara för. Kunskaperna räcker heller inte till för att studerande ska kunna diskutera skolmatematikens didaktiska perspektiv under matematikkurserna. Något måste därför förändras. Jag anser att lärarutbildningarna har ett stort ansvar i att få bort feluppfattningar och stärka studerandes matematikkunskaper. En början mot detta kan vara flera obligatoriska matematikkurser i utbildningen till klasslärare. På så sätt kan man säkra god matematikundervisning och skapa förutsättning för djupare matematikuppfattning hos elever i framtiden.