Finskspråkiga gymnasieelevers erfarenheter av klasstandem som undervisningsmodell : En kvalitativ enkätstudie

Abstract

Språkundervisningen kan lätt bli monoton och då erbjuder klasstandem en möjlig metod att variera undervisningen. Tandem grundar sig på tanken att två personer med olika modersmål interagerar med varandra för att i ömsesidigt samarbete lära sig den andras modersmål. I tandem stöds alltså elevens språklärande på ett annorlunda men mer naturligt sätt som kan ge eleven bättre förutsättningar att lära sig ett språk genom kommunikativa övningar och övningar som tränar situationer man kan möta i det vardagliga livet. Syftet med studien är att beskriva finskspråkiga gymnasieelevers erfarenheter av klasstandem som undervisningsmodell. Forskningsfrågorna jag söker svar på med hjälp av studien är: 1. Hur upplever studiens elever att deras kunskaper i svenska har utvecklats i klasstandem? 2. Vilka arbetssätt eller uppgifter har studiens elever upplevt vara bra/mindre bra i klasstandem? 3. Hurdan erfarenhet har studiens elever av klasstandem som metod för språklärande? 4. Finns det skillnader och likheter mellan erfarenheter på basis av åren studiens elever har deltagit i klasstandem? I denna avhandling är forskningsansatsen fenomenografi eftersom jag fokuserar mig på att undersöka elevers erfarenheter av tandem som metod för språklärande. I fenomenografi intresserar man sig för människors uppfattningar och synsätt på omvärlden och man utgår från att olika företeelser kan ha olika betydelser för olika människor. I fenomenografi analyserar man människors uppfattningar av olika företeelser. Som kvalitativ datainsamlingsmetod användes frågeformulär och som analysmetod deskriptiv statistik som kompletteras med kategoriseringar av innehåll i deltagarnas svar. Sammanlagt elva informanter deltog i studien. Alla informanter har deltagit i tandemundervisning under åren 2014–2022. Fyra informanter har deltagit i tandemundervisning 2014–2016, tre har deltagit i tandemundervisning 2017–2018 och fyra har deltagit i tandemundervisning 2021–2022. Kriterium för valet av informanter var att de ska ha deltagit minst i en tandemkurs i Vaasan lyseon lukio. Alla informanter upplever någon utveckling i sina kunskaper i svenska. Mest utveckling har informanterna upplevt i tal och deltagande i interaktion. Minst utveckling har informanterna upplevt i läsförståelse och skrivande. Det arbetssätt som majoriteten av informanterna har lyft fram som fungerar bra i klasstandem är diskussioner. Generellt har informanterna en positiv syn på klasstandem som modell för språklärande. Majoriteten av informanterna upplever alltså att klasstandem är en bra metod att lära sig svenska. Skillnader eller likheter mellan erfarenheter på basis av vilka år eleverna har deltagit i klasstandem syns inte i resultaten. Klasstandem har enligt informanterna därmed i sin helhet erbjudit ett nyttigt och och annorlunda sätt att lära sig språk som bidrar till utveckling av sociala färdigheter.