Att utmana sitt andraspråk : En kvalitativ studie om tidigare språkbadselevers uppfattningar om att byta till en svenskspråkig skola efter årskurs sex

Abstract

Ett intressant men än så länge rätt ovanligt fenomen är att en del elever i svenskt språkbad väljer att byta till en helt svenskspråkig skola. Denna form av skolbyte avviker från den planerade utbildningsstigen för språkbadselever.

Syftet med avhandlingen är att undersöka vilka uppfattningar tidigare språkbadselever har om bytet från svenskt språkbad till en helt svenskspråkig skola efter årskurs sex. Syftet konkretiseras med följande forskningsfrågor:

1. Varför valde de tidigare språkbadseleverna att byta från svenskt språkbad till en svenskspråkig skola efter årskurs sex? 2. Vilka fördelar och nackdelar upplever informanterna att de har haft av bytet från språkbad till en svenskspråkig skola? 3. Hur anser informanterna att deras språkliga identitet har påverkats av språkbadet samt bytet till en svenskspråkig skola?

Studien är kvalitativ och inspireras av en fenomenografisk forskningsansats där det undersökta fenomenet är informanternas uppfattningar om byte av skola. Materialet består av semistrukturerade intervjuer med fyra tidigare språkbadselever varav alla hade bytt till en svenskspråkig skola efter årskurs sex. Intervjusvaren transkriberades och kategoriserades enligt centrala teman som lyftes upp under intervjuerna.

Avhandlingens resultat visar att de mest betydelsefulla orsakerna till att de tidigare språkbadseleverna bytte till en svenskspråkig skola var sociala och färdighetsrelaterade orsaker. Även bekvämligheten att fortsätta skolgången på samma undervisningsspråk samt viljan att fortsätta studera på svenska framstår som bidragande orsaker till skolbytet.

Resultaten visar att de fyra tidigare språkbadseleverna är nöjda över bytet till svenskspråkig skola efter årskurs sex. Alla fyra informanter anser att deras färdigheter i svenska har förbättrats avsevärt efter bytet till svenskspråkig skola. En informant anser dock att detta skedde på bekostnad av modersmålet finska. Informanterna upplever att övergången från språkbad till en svenskspråkig skola var naturlig eftersom undervisningsspråket var det samma och de flesta av dem hade svenskspråkiga kamrater i samma skola.

De tidigare språkbadseleverna identifierar sig som tvåspråkiga eller flerspråkiga. Alla fyra informanter upplever att skolbytet har gjort deras vardag mer tvåspråkig och uppger att de även i dagsläget använder både finska och svenska så gott som dagligen. Två informanter upplever att skolbytet inte har påverkat deras språkliga identitet märkbart medan de två andra informanterna upplever att skolbytet har påverkat identiteten. Alla fyra informanter identifierar sig starkt med finskan medan identifikationen med svenska och övriga språk varierar. Denna studie är en av de första som undersöker fenomenet skolbyte från svenskt språkbad till helt svenskspråkig undervisning. Avhandlingens resultat baserar sig på informanternas egna upplevelser och mera forskning kring fenomenet krävs för att kunna dra mer allmänna slutsatser om skolprestationer och språkutveckling samt hur modersmålsutvecklingen (finska) kunde stödjas effektivare efter bytet till en svenskspråkig skola.