Identifiering av särbegåvade barn inom småbarnspedagogik och förskola

Abstract

Ett särbegåvat barn förvånar gång på gång sina medmänniskor med både sina kunskapsmässiga och exceptionella förmågor inom ett eller flera domäner. Särbegåvning måste kunna identifieras, helst redan under småbarnspedagogiken. För att särbegåvade barns lust till att lära sig, utforska och glädjas över nya kunskaper samt rätt till utveckling och lärande ska kunna förverkligas, måste lärarna ha kunskap om identifiering och differentiering av verksamhet, med andra ord ha kunskap om acceleration, berikning och stöd. I denna studie undersöks hur särbegåvade barn identifieras och vilket stöd de får. Det övergripande syftet med denna avhandling är att få en fördjupad kunskap om hur lärare inom småbarnspedagogik och förskola uppfattar, identifierar och stöder särbegåvade barn. Utgående från mitt syfte har jag utformat två forskningsfrågor: 1. Hurdana uppfattningar har lärare inom småbarnspedagogik och förskola om särbegåvade barn? 2. Hur identifierar och stöder lärare inom småbarnspedagogik och förskola särbegåvade barn? I denna studie deltog sju behöriga lärare inom småbarnspedagogik och förskola. Studien är en kvalitativ fenomenografisk studie där datamaterialet är insamlat genom halvstrukturerade intervjuer, genomförda via Teams från en utvald kommun. Valet till metoden grundar sig på att ansatsens syfte var att få reda på hur lärare uppfattar och beskriver särbegåvade barn. Som analysmetod använde jag mig av den fenomenografiska sjustegsmodellen. Nästan alla, sex av sju informanter, hade stött på ett särbegåvat barn, enligt hur de själva definierar särbegåvning hos barn. Referat Ett särbegåvat barn förvånar gång på gång sina medmänniskor med både sina kunskapsmässiga och exceptionella förmågor inom ett eller flera domäner. Särbegåvning måste kunna identifieras, helst redan under småbarnspedagogiken. För att särbegåvade barns lust till att lära sig, utforska och glädjas över nya kunskaper samt rätt till utveckling och lärande ska kunna förverkligas, måste lärarna ha kunskap om identifiering och differentiering av verksamhet, med andra ord ha kunskap om acceleration, berikning och stöd. I denna studie undersöks hur särbegåvade barn identifieras och vilket stöd de får. Det övergripande syftet med denna avhandling är att få en fördjupad kunskap om hur lärare inom småbarnspedagogik och förskola uppfattar, identifierar och stöder särbegåvade barn. Utgående från mitt syfte har jag utformat två forskningsfrågor: 1. Hurdana uppfattningar har lärare inom småbarnspedagogik och förskola om särbegåvade barn? 2. Hur identifierar och stöder lärare inom småbarnspedagogik och förskola särbegåvade barn? I denna studie deltog sju behöriga lärare inom småbarnspedagogik och förskola. Studien är en kvalitativ fenomenografisk studie där datamaterialet är insamlat genom halvstrukturerade intervjuer, genomförda via Teams från en utvald kommun. Valet till metoden grundar sig på att ansatsens syfte var att få reda på hur lärare uppfattar och beskriver särbegåvade barn. Som analysmetod använde jag mig av den fenomenografiska sjustegsmodellen. Nästan alla, sex av sju informanter, hade stött på ett särbegåvat barn, enligt hur de själva definierar särbegåvning hos barn. Studiens övergripande resultat visar att det till en viss del finns kunskap om vad som kännetecknar särbegåvade barn och hur lärarna kan differentiera verksamheten. Alla informanter hade kunskap om att särbegåvade barn behöver få berikning i den verksamhet de deltar i med hjälp av bland annat mer utmanande uppgifter. Enligt denna studie har identifiering och utredning av särbegåvade barn ett stort förebyggande syfte för att undvika uttråkning samt med tanke på deras framtid. De flesta lyfter även fram en oro för särbegåvade barns sociala utmaningar inom småbarnspedagogik och förskola. Resultaten visar att lärarna är medvetna om betydelsen av identifiering av och stöd för särbegåvade barn. Samtidigt vet lärarna att särbegåvade barn inte kanske får tillräckligt med den stimulans de skulle behöva under verksamheten på daghem och förskola. Lärarna önskar även mer samarbete mellan vårdnadshavare, småbarnspedagogik, förskola och skola. Sammanfattningsvis kan man se att lärarna ser positivt på att en handlingsplan skulle utarbetas till enheterna eller till kommunen, dels för att ge stöd till läraren i hens arbete, dels för att bättre kunna identifiera särbegåvade barn. Lärarna ser att särbegåvning också borde lyftas fram under lärarutbildningen, och fortbildning kring ämnet kunde vara till nytta för identifiering av särbegåvade barn för de som redan arbetar inom småbarnspedagogik och förskola.