Prayer Camps and Mental Health : A Study of the Religious, Human Rights and Media Dimensions of the Healing of Persons with Mental Illness in Ghana

Abstract

This is an article-based thesis that explores the religious, human rights, and media dimensions of healing of mental illness at prayer camps in Ghana. Prayer camps are healing centres established across various parts of Ghana (and other African countries, e.g., Nigeria, Togo, etc). The main activities of prayer camps include prayers, fasting, Bible studies and counselling. In Ghana, prayer camps attract people from diverse social backgrounds who go to the camps to seek solution or answers to their problems. These problems may be social, economic, health, or spiritual such as infertility, barrenness, HIV/AIDS, witchcraft accusations, mental illness, education, unemployment, visa, marriage, etc. Among these, the healing of mental illnesses has become one of the dominant activities known to take place at prayer camps in Ghana. This study thus focuses on healing practices for persons suffering from mental illnesses at prayer camps in Ghana. The study has been conducted with an extensive interview with patients, prayer camp staff, and health professionals working in collaboration with prayer camps in Ghana. Theoretically, the study was guided by the concept of health and healing among the Akan of Ghana and how the understanding of healing in Akan traditional framework is recast in Pentecostal interpretation of healing especially at prayer camps in Ghana. Through an Interpretative Phenomenological Analysis of in-depth interviews with patients, staff of prayer camps and mental healthcare practitioners, this study points out the varied ways in which prayer camps have assumed an important role in the healing and care for persons with mental illnesses in Ghana. The study argues that the perceived causes of mental illness and the healing practices found at prayer camps appeal much to the Ghanaian because they resonate with indigenous worldviews. It highlights the challenges associated with the healing of the mentally ill at prayer camps. Some of the challenges highlighted are chaining, infrastructural and logical constraints, and inadequate financial resources. The study further highlights the network of relationships between prayer camps and healthcare professionals as new ground that may contribute to the training and building of cultural competence for clinicians working in the field of psychiatry in Ghana. The findings made suggest that the concept of health and healing and the general understanding of the concept of the person have implications for the way mental illness is understood and treated. These concepts also influence the interpretation given to the cause of mental illness and the therapeutic interventions that are sought by patients and their relatives. The prayer camps provided social support and avenues that helped patients to deal with their illness by managing their fears, anxieties and recurrent behaviours. The camps also provided hope in dealing with chronic mental illnesses. The findings also suggest that the abuse of patients at prayer camps is influenced by ineluctable belief systems and practices as well as logical and infrastructural constraints. Another finding made in the study is that media reportages about mental illness and the prayer camps in Ghana are presented differently based on the targeted audience.

Detta är en artikelbaserad avhandling som utforskar religiösa, till mänskliga rättigheter kopplade och mediebaserade dimensioner av helande i böneläger i Ghana. Bönelägren är center för helande på olika ställen i Ghana (och andra afrikanska länder som Nigeria, Togo osv.). De viktigaste aktiviteterna i dessa läger är bön, fasta, bibelstudier och själavård. Bönelägren i Ghana attraherar människor från olika sociala bakgrunder som uppsöker lägren för att få hjälp med sina svårigheter, som kan vara allt från sociala, finansiella, andliga eller hälsorelaterade problem, såsom infertilitet, HIV/ AIDS, anklagelser om häxeri, till sinnesjukdomar osv. En av de viktigaste av dessa aktiviteter har blivit just helandet av psykiska sjukdomar. Denna studie fokuserar på de praktiker som bönelägren i Ghana utvecklat för att hela människor med psykiska sjukdomar. Den har genomförts genom utförliga intervjuer med patienter och vårdare – både lägrens egen personal och utbildade hälsovårdare som arbetar i samarbete med dem. Teoretiskt grundar sig studien på Akanfolkets i Ghana egna förståelse av hälsa och helande och hur denna traditionella syn på helande i bönelägren omskapats genom pingströrelsens teologi. Genom en tolkande, fenomenologisk analys av djupintervjuer med patienter, personal och professionella vårdare visar denna studie på de olika sätt på vilka bönelägren tagit på sig en viktig roll i helandet och vården av människor med psykiska problem i Ghana. Studien argumenterar för att bönelägrens förklaringar av psykiska sjukdomar och deras vård av dem blivit så populära i Ghana för att de resonerar med lokalbefolkningens världsbild. Studien lyfter fram de utmaningar som vården av de psykiskt sjuka vid bönelägren står inför, såsom frihetsberövande, till och med fastkedjande, strukturella och logistiska begränsningar och finansiella svårigheter. Studien lyfter också fram nätverket mellan böneläger och professionell vårdpersonal som en ny möjlighet för skapandet av kulturell kompetens för dem som arbetar inom psykiatrisk vård i Ghana. Studiens slutsatser visar att förståelsen av hälsa och helande och den allmänna förståelsen av vad en person egentligen är påverkar hur man ser på och behandlar psykisk ohälsa. Denna förståelse påverkar också hur man tolkar psykisk ohälsa och vilka terapeutiska ingrepp som patienter och närstående väntar sig. Bönelägren erbjuder socialt stöd och vägar för patienter för att arbeta med sin sjukdom genom att behärska sina rädslor och återkommande beteendemönster. Lägren erbjuder också hopp för dem som kämpar med kroniska psykiska sjukdomar. Slutsatserna antyder också att de missförhållanden som finns på bönelägren påverkas av lokala trossystem och handlingsmönster, liksom logistiska och strukturella hinder. Studien visar också att de beskrivningar media ger av psykisk ohälsa och bönelägren i Ghana påverkas av den målgrupp som det ifrågavarande mediet primärt riktar sig till.