Miljöförstöring och ekonomisk tillväxt: Leder ekonomisk tillväxt till en minskning av plastavfall? : En paneldataanalys av länder i Europa för perioden 2000–2020
Törnroos, Sofie (2023)
Törnroos, Sofie
2023
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe20231107143528
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe20231107143528
Tiivistelmä
Till följd av snabb ekonomisk tillväxt och en ökad konsumtion av plast har plastavfall blivit en allt större global utmaning och i dagens värld är det nästintill omöjligt att tänka sig en värld utan plast. Den snabba tillväxten av plastproduktionen har lett till att miljontals ton plastavfall produceras varje år och om produktionen av plast fortsätter i samma takt förutspås den globala produktionen av plast nå 2 600 miljoner ton år 2050. Den omfattande avfallsgenereringen, havsföroreningar och ökade utsläpp av växthusgaser har lett till att plastavfall har identifierats som ett allvarligt globalt problem.
Syftet med denna avhandling är att undersöka sambandet mellan ekonomisk tillväxt och mängden plastavfall som genereras samt att ge en fördjupad förståelsen för hur olika faktorer kan påverka genereringen av plastavfall. För att undersöka hur ekonomisk tillväxt påverkar mängden plastavfall som genereras används paneldata för 29 europeiska länder under tidsperioden 2000–2020. Hypotesen om miljökuznetskurvan används som teoretiskt ramverk för avhandlingen. Om miljökuznetskurvan är giltig kan miljöproblem, som till största delen beror på ekonomisk utveckling, undvikas med hjälp av tillräcklig ekonomisk tillväxt. En modell med landfixa och tidsfixa effekter används för att undersöka sambandet.
Resultaten stöder inte hypotesen om miljökuznetskurvan och ekonomisk tillväxt leder inte till en minskning av mängden plastavfall som genereras i Europa. Enligt resultaten har befolkningsmängden och befolkningstätheten största inverkan på mängden plastavfall som genereras i Europa. Då vi inte kan förlita oss på att den ekonomiska tillväxten automatiskt kommer lösa problemen med plastavfall behövs åtgärder för att vända trenden och minska miljöförstöringen orsakad av plastavfall.
Syftet med denna avhandling är att undersöka sambandet mellan ekonomisk tillväxt och mängden plastavfall som genereras samt att ge en fördjupad förståelsen för hur olika faktorer kan påverka genereringen av plastavfall. För att undersöka hur ekonomisk tillväxt påverkar mängden plastavfall som genereras används paneldata för 29 europeiska länder under tidsperioden 2000–2020. Hypotesen om miljökuznetskurvan används som teoretiskt ramverk för avhandlingen. Om miljökuznetskurvan är giltig kan miljöproblem, som till största delen beror på ekonomisk utveckling, undvikas med hjälp av tillräcklig ekonomisk tillväxt. En modell med landfixa och tidsfixa effekter används för att undersöka sambandet.
Resultaten stöder inte hypotesen om miljökuznetskurvan och ekonomisk tillväxt leder inte till en minskning av mängden plastavfall som genereras i Europa. Enligt resultaten har befolkningsmängden och befolkningstätheten största inverkan på mängden plastavfall som genereras i Europa. Då vi inte kan förlita oss på att den ekonomiska tillväxten automatiskt kommer lösa problemen med plastavfall behövs åtgärder för att vända trenden och minska miljöförstöringen orsakad av plastavfall.