Remote Work Improves Work Well-being and Sleep, Especially Among Evening-types

Abstract

During COVID-19 pandemic, sleep and mental health problems increased while also improvements in sleep-wake rhythm alignment and sleep duration were evident across different countries. This study examines how the transition to remote work during COVID-19 pandemic affected sleep timing, sleep problems and work well-being among different circadian types. Data from 704 Finnish adults who worked during regular office working hours and had recently transitioned from in-office work to remote work were collected through an online-survey between April 2020 and April 2021 (97.4% responded between April and June 2020). Participants were assessed as either Morning-types, Intermediate-types or Evening-types with shortened Morningness-Eveningness Questionnaire. Sleep and work measurements by circadian type were analyzed with Generalized linear models, and additionally the potential moderating role of work start time on findings was examined. The findings suggest that when compared to in-office work, the transition to remote work allowed participants to better align their sleep-wake cycle with their innate circadian clock, resulting in improved sleep patterns and reduced sleep problems, especially among Evening-types. Remote work was also associated with increased overall work ability and working capacity in all circadian types, especially among Evening-types. Overall, this study highlights the importance of considering individual differences in circadian typology when examining the effects of remote work on sleep and work well-being. The findings support the notion that flexible work arrangements, such as remote work, can have positive impacts on sleep and work-related outcomes, particularly for individuals with evening preferences.

Under COVID-19-pandemin har problem med sömnen och den mentala hälsan ökat, samtidigt som förbättrad anpassning av sömn-vakenhetscykeln och ökad sömn mängd observerats i olika länder. Den här studien undersöker hur övergången till distansarbete under COVID-19-pandemin påverkade tidpunkten för sömn, sömnproblem och arbetshälsa bland olika cirkadianska typer. Data från 704 finländska vuxna som övergått från dagtids arbete på arbetsplatsen till distansarbete samlades via en elektronisk enkät mellan april 2020 och april 2021 (97,4 % svarade mellan april och juni 2020). Deltagarna bedömdes som antingen morgontyper, mellantyper eller kvällstyper med den förkortade finska versionen av den ursprungliga ”Morningness-Eveningness Questionnaire” frågeformuläret. Sömn- och arbetsrelaterade mått enligt cirkadiansk typ analyserade med linjära och ordinala regressionsanalyser. Dessutom undersöktes den potentiella modererande rollen av arbetets starttid i resultaten. Resultaten tyder på att övergången till distansarbete gjort det möjligt för deltagarna att bättre anpassa sin dygnsrytm med sin interna cirkadianska rytm, vilket resulterade i förbättrade sömnmönster och minskade sömnproblem, särskilt bland kvällstyper. Distansarbete var också förknippat med ökad arbetsförmåga och kapacitet bland alla dygnstyper, speciellt kvällstyper. Sammantaget stöder resultaten uppfattningen att flexibla arbetsarrangemang, såsom distansarbete, kan ha positiv inverkan på sömnen och arbetshälsan, särskilt för individer med kvällsbetonad dygnsrytm. Studien belyser även vikten av att överväga individuella skillnader i cirkadiansk typologi när man undersöker effekterna av distansarbete på sömnen och arbetshälsan.