Cirkulär ekonomi : Hur återvinningsgraden på avfall kan förbättras genom ökad källsortering

Abstract

Källsortering har en central roll då det kommer till att återvinna material och främja en cirkulär ekonomi. Trots att Finland har ett gemensamt EU-mål att nå en återvinningsgrad på 55 % till år 2025, visar den senaste statistiken från 2021 att landet bara har en återvinningsgrad på 37,1 %. Detta innebär att Finland har en bit kvar att gå för att nå målet. Den omfattande revideringen av avfallslagstiftningen från 2021 utökar dock skyldigheterna att ordna separat insamling av avfall, vilket stegvis kommer innebära förbättrade sorteringsmöjligheter för fler människor i Finland. Syftet med studien är att få en ökad förståelse kring vilka faktorer som inverkar på personers sorteringsbeteende och hur denna kunskap kunde användas på ett sätt för att främja ett positivt sorteringsbeteende. Avhandlingen ger en överblick över avfallshanteringens historia i Finland, befintlig lagstiftning, beteendeteorier och tidigare studier om sorteringsbeteende. Arbetets empiri är baserad på en kvalitativ undersökning som har genomförts med hjälp av 11 semistrukturerade intervjuer. Den kvalitativa undersökningen är baserad på ett ramverk som grundar sig på teorin om planerat beteende (TPB). Undersökningen bidrar med resultat från personer som berättat om sina egna sorteringsvanor utgående från bland annat attityder, subjektiva normer och upplevd beteendekontroll. Resultaten i studien visar att en positiv attityd till sortering, miljömedvetenhet, ekonomiska incitament och positiv attityd till sortering bland andra människor i hushållet har en koppling med positivt sorteringsbeteende, medan oklarheter kring hur avfallet ska sorteras och avsaknaden av hushållsnära insamlingsmöjligheter har en koppling med negativt sorteringsbeteende. Även om attityd till sortering skulle vara negativ indikerar resultaten i studien att sorteringsbeteendet kan vara positivt ifall en annan person i hushållet har en positiv attityd. Problemsituationer såsom främmande material och oklarheter i hur materialet ska sorteras kan leda till negativ sorteringsbeteende även hos personer med en positiv attityd. Tröskeln att ta reda på ny information kan ibland upplevas som hög. Resultaten av studien bekräftar vissa fynd från tidigare forskning, men sambandet mellan subjektiv norm och sorteringsbeteende har inte förts fram i tidigare studier. Utgående från resultaten i studien föreslås en informationskampanj som skulle uppmuntra människor att dela med sig av sina sorteringserfarenheter med sin närkrets, för att på så sätt sprida en positiv attityd och minska kunskapsbristen.