Hydrologins, markegenskapernas och sulfatjordsförekomstens inverkan på vattenkvaliteten i Toby å och dess delavrinningsområden
Linnamaa, Jarkko (2023)
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2023062057383
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2023062057383
Tiivistelmä
Sulfidrika jordar hittas runt om i hela världen och i Finland förekommer de mestadels i kustområdena. I Finland har sulfidlerorna efter den senaste istiden bildats i Östersjön varefter de har höjts ovanför havsnivån på grund av landhöjning. Till följd av bl.a. intensiv dränering har sulfidlerorna kommit i kontakt med syre som leder till att de oxideras till sura sulfatjordar (pH < 4). Sura sulfatjordarna orsakar miljöskador genom att läcka ut tungmetaller och syra i vattendragen.
Denna pro gradu-avhandling handlar om att förstå hur förekomsten av sura sulfatjordar och flödesskillnaderna mellan olika typer av delavrinningsområden under olika årstider påverkar vattenkvaliteten i Toby å. I arbetet provtogs vatten från 71 olika provpunkter i Toby ås avrinningsområde av vilka 16 vattenprov togs från huvudfåran samt 47 prov från inflödesdiken/bäckar. För 8 inflöden togs därtill prov längre uppströms där andelen skogsmark var betydligt större. Provtagningen gjordes under olika hydrologiska förhållanden vid fyra olika provtagningstillfällen som var i augusti, oktober, november och april. Från alla vattenprov mättes pH och elektrisk konduktivitet samt halterna av metaller och anjoner. Vid de flesta provpunkterna mättes flödet; inflöden med korresponderande skogsdominerade provtagningspunkter prioriterades.
Vattenkvaliteten försämrades märkbart när flödet steg. Områdena med hög andel sura sulfatjordar hade större variation i specifik avrinning medan skogsområdena var hydrologiskt stabilare. Vattenkvaliteten i avrinningsområdet var mycket dåligt i oktober, november och april på grund av sura sulfatjordarna som blev hydrologiskt aktiverade i de höjda flödesförhållandena.och sköljde ut aciditet och tungmetaller. Vattenkvalitetén i Toby å försämrades tydligt vid 40 meters höjd över havet och en markant försämring skedde vid 20 meter över havet. Försämringen korrelerade tydligt med ökning i andelen sura sulfatjordar.
Denna pro gradu-avhandling handlar om att förstå hur förekomsten av sura sulfatjordar och flödesskillnaderna mellan olika typer av delavrinningsområden under olika årstider påverkar vattenkvaliteten i Toby å. I arbetet provtogs vatten från 71 olika provpunkter i Toby ås avrinningsområde av vilka 16 vattenprov togs från huvudfåran samt 47 prov från inflödesdiken/bäckar. För 8 inflöden togs därtill prov längre uppströms där andelen skogsmark var betydligt större. Provtagningen gjordes under olika hydrologiska förhållanden vid fyra olika provtagningstillfällen som var i augusti, oktober, november och april. Från alla vattenprov mättes pH och elektrisk konduktivitet samt halterna av metaller och anjoner. Vid de flesta provpunkterna mättes flödet; inflöden med korresponderande skogsdominerade provtagningspunkter prioriterades.
Vattenkvaliteten försämrades märkbart när flödet steg. Områdena med hög andel sura sulfatjordar hade större variation i specifik avrinning medan skogsområdena var hydrologiskt stabilare. Vattenkvaliteten i avrinningsområdet var mycket dåligt i oktober, november och april på grund av sura sulfatjordarna som blev hydrologiskt aktiverade i de höjda flödesförhållandena.och sköljde ut aciditet och tungmetaller. Vattenkvalitetén i Toby å försämrades tydligt vid 40 meters höjd över havet och en markant försämring skedde vid 20 meter över havet. Försämringen korrelerade tydligt med ökning i andelen sura sulfatjordar.
Kokoelmat
- 1171 Geotieteet [24]