Språkmiljön, lärtillfällen och interaktioner på två daghem i Närpes – En observationsstudie

Abstract

I Finland deltar majoriteten av barn i åldern 1–6 år i någon form av dagvårdsverksamhet. Daghemmen ansvarar för en stor del av barns utveckling, inklusive språkutvecklingen. Hur personalen medvetet och omedvetet arbetar med språkstödjande metoder är viktigt för barnets språkutveckling samt även för kommande akademiska framgångar. Syftet med avhandlingen var att undersöka hur språkstimulansen fungerar på daghemmen i Närpes. Faktorer som undersöktes var hur den fysiska språkmiljön stödjer språkutvecklingen, hur ofta lärtillfällen där personalen har tid och möjlighet att stärka språket finns samt hur interaktionen mellan personalen och barnen går till. Dessutom gjordes en andra observation där skillnader i språkstimulans mellan organiserade och icke-organiserade situationer undersöktes. I den andra observationen undersöktes även hur smågruppsverksamhet stödjer språkutvecklingen. Data samlades in genom videoinspelning. I undersökningen deltog två daghem, en avdelning från vartdera daghemmet. Deltagarna var sammanlagt 30 barn och 9 personal. Barnen var alla födda mellan 2018 och 2019. Personalen hade olika former av examen, 7 av 9 hade en examen relaterad till barns utveckling. Det insamlade materialet analyserades genom en svensk översättning av observationsverktyget CSCOT (Skolverket, 2019). CSCOT är ett verktyg framtaget för bedömning av språkstimulansen i klassrummet av lärare och skolpersonal men har även visat sig värdefullt för bland annat talterapeuter. Den engelska originalversionen är framtagen för barn i ålder 4–7 år. Den svenska översättningen är normerad på årskurs 1 elever i Sverige (Waldmann, C. & Sullivan, 2017). En timmes inspelning analyserades utifrån observationsverktyget. En första kvalitativ analys gjordes på miljö, lärtillfällen och interaktion. En andra analys gjordes där interaktionen i organiserade och icke-organiserade situationer jämfördes. Procentuellt fick daghemmen flest observationer i dimensionen interaktioner, följt av lärtillfällen och slutligen miljö. Dessa resultat skiljer sig från tidigare studier där dimensionen miljö konsekvent fått flest observationer. Undersökningen fann tydliga skillnader i språkstimulansen mellan de organiserade och icke-organiserade situationerna där de organiserade situationerna möjliggjorde mer språkstimulans. Vilka språkstödjande faktorer som används på daghem i Närpes är viktig information för talterapeuterna på fältet. Informationen kan användas till att rikta handledningen som talterapeuten ger personalen till sådana språkstimulerande faktorer som nu inte kunnat observeras.