Sociala och sociomatematiska normer i matematikklassrummet och deras påverkan på lärande

Abstract

Det finns flertalet studier och sammanställningar som tyder på att sociala och sociomatematiska normer spelar en avgörande roll i matematikundervisningen. Däremot finns det inte studier som explicit undersöker deras påverkan på lärande, vilket den här studien ger utrymme för. Syftet med studien är att ta reda på vilka sociala och sociomatematiska normer som kan identifieras i ett matematikklassrum i årskurs sju till nio, samt undersöka hur de identifierade normerna påverkar elevers lärande i matematik. Utgående från syftet har tre forskningsfrågor utformats: 1. Vilka sociomatematiska normer kan identifieras i ett matematikklassrum i årskurs 7–9? 2. Vilka sociala normer, relaterade till ett klassrums matematiska aktivitet, kan identifieras i ett matematikklassrum i årskurs 7–9? 3. Hur påverkar de identifierade normerna lärandet? Studien är en kvalitativ fallstudie som använder färdiginspelat videomaterial, filmat i en grundskolans högre årskurser i Svenskfinland, som insamlingsmetod. Fyra exekutiva lektioner observerades ur olika kameravinklar. Studiens lärandesyn är enligt den deltagandemetaforen. Exempel på normer som identifierats är: matematisk insikt, matematisk elegans, allas bidrag är viktigt och att eleverna uppmuntras till att ställa frågor. Hur de identifierade normerna påverkar lärande har ingen direkt koppling, men normerna som observerats anses främja deltagandet hos eleverna. Därtill ställer normerna krav på vad deltagande innebär och vad eleverna bör klara av för att vara fullvärdiga deltagare. Studiens resultat gällande vilka sociala och sociomatematiska normer som identifierats i videomaterialet är långt i samstämmighet med tidigare forskning. Vidare antyder resultaten på att matematikundervisning där positiva normer växelverkar med varandra tillsammans bidrar till ett gynnsamt klassrumsklimat.