Finlandssvenska lärares välbefinnande på arbetsplatsen : En kvantitativ studie om stress, socialt stöd och arbetsbelastning
Nyblom, Angelina (2023)
Nyblom, Angelina
2023
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2023053049566
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2023053049566
Tiivistelmä
Inledning: Lärares välbefinnande är en aktuell och relevant samhällsfråga. Över en tredjedel av lärarna i Finland känner sig ofta stressade (Golnick & Ilves, 2021) och i Svenskfinland rapporterar var tredje lärare att de planerar byta bransch på grund av för hög arbetsbelastning (Finlands Svenska Lärarförbund, 2022). Socialt stöd betraktas som en viktig arbetsresurs för lärare att kunna hantera arbetsrelaterad stress och motarbeta utmattning (Kyriacou, 2001). Syftet med avhandlingen är att utforska finlandssvenska lärares välbefinnande utifrån deras upplevelser av stress, sociala stöd och arbetsbelastning mätt med tvärsnittsdata och ESM-data (Experience sampling method).
Metod: Avhandlingen bygger på en kvantitativ undersökning. Datat som används i undersökningen insamlades under en uppstartsession följt av en 8-dagars insamlingsperiod under våren 2021 inom projekt REBOOT. Undersökningen inkluderade både tvärsnittsdata och intensivt longitudinellt data.
Resultat: Socialt stöd hade ett negativt samband med stress och arbetsbelastning hade ett positivt samband med stress. Arbetsbelastning hade både långsiktigt och kortsiktigt en direkt effekt på stress, medan socialt stöd på kort sikt inte hade en direkt effekt. Nivån av socialt stöd modererade inte effekten av arbetsbelastning på upplevelsen av stress varken i tvärsnittdatat eller ESM-datat. Stress hade en positiv autokorrelation, men varken den allmänna nivån av arbetsbelastning eller socialt stöd kunde förklara individuella skillnader i den kvardröjande effekten.
Konklusion: Socialt stöd är en betydelsefull faktor för lärares välbefinnande, medan arbetsbelastning är en riskfaktor som ökar den arbetsrelaterade stressen.
Metod: Avhandlingen bygger på en kvantitativ undersökning. Datat som används i undersökningen insamlades under en uppstartsession följt av en 8-dagars insamlingsperiod under våren 2021 inom projekt REBOOT. Undersökningen inkluderade både tvärsnittsdata och intensivt longitudinellt data.
Resultat: Socialt stöd hade ett negativt samband med stress och arbetsbelastning hade ett positivt samband med stress. Arbetsbelastning hade både långsiktigt och kortsiktigt en direkt effekt på stress, medan socialt stöd på kort sikt inte hade en direkt effekt. Nivån av socialt stöd modererade inte effekten av arbetsbelastning på upplevelsen av stress varken i tvärsnittdatat eller ESM-datat. Stress hade en positiv autokorrelation, men varken den allmänna nivån av arbetsbelastning eller socialt stöd kunde förklara individuella skillnader i den kvardröjande effekten.
Konklusion: Socialt stöd är en betydelsefull faktor för lärares välbefinnande, medan arbetsbelastning är en riskfaktor som ökar den arbetsrelaterade stressen.
Kokoelmat
- 515 Psykologia [223]