Samundervisning som inkluderande arbetssätt i en förskolegrupp : En fallstudie
Blomstedt-Björk, Monika (2023)
Blomstedt-Björk, Monika
2023
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2023051043375
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2023051043375
Tiivistelmä
Samundervisning i skolan har varit föremål för forskning i flertalet nationella och internationella studier. Däremot har inte samma omfattande forskning gjorts om samundervisning inom förskola eller småbarnspedagogik. De studier som gjorts i skolan visar att lärare som samundervisar ser samundervisning som gynnsam för inkludering och alla barns rätt att få undervisning på egen nivå. Genom samundervisning kan barnens stödbehov tillgodoses i den egna barngruppen utan att de behöver tas ur gruppen för att undervisas enskilt.
Syftet med avhandlingen är att undersöka hur samundervisningen mellan en speciallärare och en förskollärare organiseras för att främja ett inkluderande arbetssätt. Utgående från syftet har följande forskningsfrågor formulerats:
1) Hur organiserar lärarna samundervisningen?
2) Vilka samundervisningsmodeller använder lärarna och hur motiverar de valet av dessa modeller?
3) Vilka roller och ansvarsområden har lärarna i samundervisningen?
4) Hur upplever lärarna att samundervisningen bidrar till inkludering i barngruppen?
I studien har en kvalitativ ansats med fallstudiedesign använts och datamaterialet är analyserat genom kvalitativ innehållsanalys. Data samlades in via observationer, intervjuer och dagboksanteckningar. Deltagare var en förskollärare och en speciallärare inom småbarnspedagogik som samundervisade i en förskolegrupp.
Studien visar att de samundervisande lärarna har använt sig av stationsundervisning och parallell samundervisning. De har delat in barnen i flera grupper där lärarna undervisat två grupper. Deras roller och ansvarsområden har varit flytande. De har inte haft klart uttalade ansvarsområden, men specialläraren har haft ansvaret för att bilder tagits fram till undervisningstillfällena och förskolläraren huvudansvaret för indelningen av barnen i grupper.
Lärarna har upplevt att samundervisningen har bidragit till en mer inkluderande specialundervisning, eftersom de barn som haft behov av stöd har fått undervisningen på samma sätt som de andra barnen i gruppen. Dessutom märkte lärarna att de barn som inte hade ett uttalat stödbehov också har dragit nytta av samundervisningen. Lärarna upplevde att barnen utan stödbehov fått mera uppmärksamhet i och med mindre grupper och lärarna har också kunnat uppmärksamma vissa barns utmaningar som annars inte märks i stor grupp.
Slutsatserna av studien är att lärarnas upplevelser av samundervisningen har varit goda, de upplever också att alla barn har dragit nytta av samundervisningen, även de barn som inte har ett uttalat stödbehov. Från lärarnas egna perspektiv har samundervisningen bidragit till en kompetenshöjning, förskolläraren har lärt sig mera om specialpedagogik och specialläraren har lärt känna alla barn och fått se vardagen på förskoleavdelningen.
Syftet med avhandlingen är att undersöka hur samundervisningen mellan en speciallärare och en förskollärare organiseras för att främja ett inkluderande arbetssätt. Utgående från syftet har följande forskningsfrågor formulerats:
1) Hur organiserar lärarna samundervisningen?
2) Vilka samundervisningsmodeller använder lärarna och hur motiverar de valet av dessa modeller?
3) Vilka roller och ansvarsområden har lärarna i samundervisningen?
4) Hur upplever lärarna att samundervisningen bidrar till inkludering i barngruppen?
I studien har en kvalitativ ansats med fallstudiedesign använts och datamaterialet är analyserat genom kvalitativ innehållsanalys. Data samlades in via observationer, intervjuer och dagboksanteckningar. Deltagare var en förskollärare och en speciallärare inom småbarnspedagogik som samundervisade i en förskolegrupp.
Studien visar att de samundervisande lärarna har använt sig av stationsundervisning och parallell samundervisning. De har delat in barnen i flera grupper där lärarna undervisat två grupper. Deras roller och ansvarsområden har varit flytande. De har inte haft klart uttalade ansvarsområden, men specialläraren har haft ansvaret för att bilder tagits fram till undervisningstillfällena och förskolläraren huvudansvaret för indelningen av barnen i grupper.
Lärarna har upplevt att samundervisningen har bidragit till en mer inkluderande specialundervisning, eftersom de barn som haft behov av stöd har fått undervisningen på samma sätt som de andra barnen i gruppen. Dessutom märkte lärarna att de barn som inte hade ett uttalat stödbehov också har dragit nytta av samundervisningen. Lärarna upplevde att barnen utan stödbehov fått mera uppmärksamhet i och med mindre grupper och lärarna har också kunnat uppmärksamma vissa barns utmaningar som annars inte märks i stor grupp.
Slutsatserna av studien är att lärarnas upplevelser av samundervisningen har varit goda, de upplever också att alla barn har dragit nytta av samundervisningen, även de barn som inte har ett uttalat stödbehov. Från lärarnas egna perspektiv har samundervisningen bidragit till en kompetenshöjning, förskolläraren har lärt sig mera om specialpedagogik och specialläraren har lärt känna alla barn och fått se vardagen på förskoleavdelningen.
Kokoelmat
- 516 Kasvatustieteet [594]