Identifiering av försenad talutveckling samt praxis i talterapi inom primärvården för svenskspråkiga barn under 3 års ålder i Finland
Tiala, Rina (2023)
Tiala, Rina
2023
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2023051143596
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2023051143596
Tiivistelmä
Förseningar i talutvecklingen är allmänt förekommande hos småbarn. En stor del av barn med förseningar i den tidiga talutvecklingen kommer ikapp den förväntade åldersnivån spontant, men sen talutveckling är inte alltid självkorrigerande. Barn med historia av sen talutveckling löper risk för att utveckla ihållande språkliga svårigheter och sen talutveckling kan även vara ett första tecken på allvarligare underliggande svårigheter. Tidig identifiering av sen talutveckling och tidig intervention har betydelse i att minimera risken för att barn utvecklar ihållande tal- och språkrelaterade svårigheter. Tidig identifiering av sen talutveckling spelar även roll i att kunna identifiera underliggande problem som kan orsaka barns sena talutveckling. För tillfället finns ingen enhetlig metod för tidig identifiering eller tidig intervention för försenad talutveckling i Finland.
Syftet med studien är att kartlägga den nuvarande situationen beträffande identifieringen av svenskspråkiga småbarn med försenad talutveckling samt den nuvarande praxisen i Finland för tidig intervention gällande svenskspråkiga barn under 3 års ålder med försenad talutveckling.
Resultaten i studien tyder på att barn för första gången får komma till talterapeutmottagning på grund av sen talutveckling i 2 års ålder. Talterapeuterna använder olika bedömningsmaterial men föredrar klinisk observation vid utredning av småbarn bland annat på grund av brist på lämpliga utredningsmaterial. Talterapins intensitet och metoder varierar, men alla deltagare i studien använder sig av terapeut- och föräldrabaserade metoder i interventionen. Talterapeuterna upplever att tidig intervention för småbarn med sen talutveckling är viktigt och betonar föräldrars roll i habiliteringen.
Det finns behov av riksomfattande modeller för tidig identifiering av och tidig intervention för småbarn med sen talutveckling. Tidiga insatser för barn med sen talutveckling bör påbörjas utan dröjsmål och familjen ska vara i fokus vid tidig intervention.
Syftet med studien är att kartlägga den nuvarande situationen beträffande identifieringen av svenskspråkiga småbarn med försenad talutveckling samt den nuvarande praxisen i Finland för tidig intervention gällande svenskspråkiga barn under 3 års ålder med försenad talutveckling.
Resultaten i studien tyder på att barn för första gången får komma till talterapeutmottagning på grund av sen talutveckling i 2 års ålder. Talterapeuterna använder olika bedömningsmaterial men föredrar klinisk observation vid utredning av småbarn bland annat på grund av brist på lämpliga utredningsmaterial. Talterapins intensitet och metoder varierar, men alla deltagare i studien använder sig av terapeut- och föräldrabaserade metoder i interventionen. Talterapeuterna upplever att tidig intervention för småbarn med sen talutveckling är viktigt och betonar föräldrars roll i habiliteringen.
Det finns behov av riksomfattande modeller för tidig identifiering av och tidig intervention för småbarn med sen talutveckling. Tidiga insatser för barn med sen talutveckling bör påbörjas utan dröjsmål och familjen ska vara i fokus vid tidig intervention.
Kokoelmat
- 6163 Logopedia [72]