Ett sekel sedan Kantōmassakern 1923 : En framställning av nutida Japans minneskultur kring Kantōmassakern, baserat på vad som skrivits i engelskspråkiga tidningar 2013-2023
Långstedt, Sofie (2023)
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2023060151887
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2023060151887
Tiivistelmä
I Japan finns det en föreställning att de är ett etniskt homogent land, men faktumet är att de har en koreansk minoritet med sin egen historia, men som sällan inkluderas i nationella metanarrativet. Bland dem finns Kantōmassakern.
Den första september 1923 inträffade en jordbävning med en magnitud på 7,9 i Japan. Jordbävningens konsekvenser utlöste Kantōmassakern, där offren var den koreanska befolkningen i Japan och gärningsmännen var japanska medborgare, polisen och militären. Över 6000 koreaner miste sina liv till följd av falska rykten. Redan då vägrade Japan medge sin involvering i uppkomsten av ryktena och i själva genomförandet av massmordet, varav narrativet ännu fortsätter idag.
Massakern skedde ett sekel tillbaka och fortfarande finns det kvarliggande mönster när naturkatastrofer sker i Japan. Efter naturkatastrofer sprids falska rykten om koreaner och utlänningar. Minnet lever kvar bland den koreanska minoriteten i Japan som strävar att få massakern erkänd, samtidigt som de upplever diskrimininering.
Det finns inga tidigare studier som diskuterar minneskulturen kring Kantōmassakern och syftet är att fylla i tomrummet. Samtidigt är syftet att förstå hur minneskulturen växelverkar med Japans förnekelsekultur. Frågan som besvaras i avhandlingen är följande: Hur ser minneskulturen kring Kantōmassakern 1923 ut i dagens Japan, baserat på vad som skrivits i engelskspråkiga digitala tidningar 2013–2023. De använda tidningarna är The Japan Times och The Mainichi. Avhandlingen har undersökt minneskulturen genom minnesstudier och använt sig av textanalys.
Avhandlingen är indelad i tre tematiska kapitel. Första undersöker Japans sociopolitiska omständigheter. Andra undersöker antikoreanska hatretoriken i Japan och hur naturkatastrofer är kopplade till dem. Det finns ett uppenbarligt problem som påminner om jordbävningen 1923. Slutligen framställs det hurdana visuella representationer det finns i minneskulturen kring massakern, där bland annat minnesceremonier och TV-serien Pachinko diskuteras. Att undersöka alla områden ger det en helhetlig kontext för minneskulturen, eftersom det finns flertals faktorer som påverkar olika samhällsgruppers minnen och narrativ.
Den första september 1923 inträffade en jordbävning med en magnitud på 7,9 i Japan. Jordbävningens konsekvenser utlöste Kantōmassakern, där offren var den koreanska befolkningen i Japan och gärningsmännen var japanska medborgare, polisen och militären. Över 6000 koreaner miste sina liv till följd av falska rykten. Redan då vägrade Japan medge sin involvering i uppkomsten av ryktena och i själva genomförandet av massmordet, varav narrativet ännu fortsätter idag.
Massakern skedde ett sekel tillbaka och fortfarande finns det kvarliggande mönster när naturkatastrofer sker i Japan. Efter naturkatastrofer sprids falska rykten om koreaner och utlänningar. Minnet lever kvar bland den koreanska minoriteten i Japan som strävar att få massakern erkänd, samtidigt som de upplever diskrimininering.
Det finns inga tidigare studier som diskuterar minneskulturen kring Kantōmassakern och syftet är att fylla i tomrummet. Samtidigt är syftet att förstå hur minneskulturen växelverkar med Japans förnekelsekultur. Frågan som besvaras i avhandlingen är följande: Hur ser minneskulturen kring Kantōmassakern 1923 ut i dagens Japan, baserat på vad som skrivits i engelskspråkiga digitala tidningar 2013–2023. De använda tidningarna är The Japan Times och The Mainichi. Avhandlingen har undersökt minneskulturen genom minnesstudier och använt sig av textanalys.
Avhandlingen är indelad i tre tematiska kapitel. Första undersöker Japans sociopolitiska omständigheter. Andra undersöker antikoreanska hatretoriken i Japan och hur naturkatastrofer är kopplade till dem. Det finns ett uppenbarligt problem som påminner om jordbävningen 1923. Slutligen framställs det hurdana visuella representationer det finns i minneskulturen kring massakern, där bland annat minnesceremonier och TV-serien Pachinko diskuteras. Att undersöka alla områden ger det en helhetlig kontext för minneskulturen, eftersom det finns flertals faktorer som påverkar olika samhällsgruppers minnen och narrativ.