ESG-rapporteringens tillförlitlighet inom finansbranschen : En jämförande studie av två storbankers hållbarhetsrapportering i ljuset av aktuell medierapportering inom den finska marknaden

Abstract

Då hållbarhetsrapportering blir allt vanligare och förväntas av allt fler aktörer, blir det viktigt att rikta blickarna mot innehållet i det kommunicerade. Eftersom banksektorns påverkningsmöjligheter är stora, är det av intresse att granska tillförlitligheten i aktörernas hållbarhetskommunikation. Avhandlingen koncentrerar sig på de två största aktörerna inom banksektorn på den finska marknaden, nämligen Nordea och OP Gruppen. Syftet med denna avhandling är att granska tillförlitligheten av företagens hållbarhetsrapporter i ljuset av ifrågasättande medierapportering berörande deras hållbarhetsarbete inom den finska banksektorn. Undersökningen är relevant för att bedöma hur en bransch med betydande effekter själv kommunicerar kring hållbarhet. Avhandlingen bygger på empiriska data som samlats in genom innehållsanalys av medierapporteringen och bankernas hållbarhetsrapporter under åren 2020–2022. Vid genomförandet av analysen har sammanlagt 32 nyhetsartiklar där bankernas hållbarhetskommunikation ifrågasätts hittats. Identifierade hållbarhetsteman har vidare speglas mot hållbarhetsrapporterna för att avgöra om dessa teman tangeras och hur kommunikationen kring detta ser ut. Den teoretiska referensramen har kombinerats med egna observationer av det empiriska materialet, för att avgöra tillförlitligheten i bankernas hållbarhetskommunikation. Kommunikationens uppbyggnad har granskats i ljuset av strategisk kommunikation, impression management, retorik och semiotik. Därtill har motiven bakom bankernas hållbarhetskommunikation granskats med hjälp av legitimitetsteorin, intressentteorin, institutionella teorin och signalteorin. Resultaten av den empiriska undersökningen visar att vid jämförandet av hållbarhetsrapporternas tillförlitlighet i ljuset av ifrågasättande medierapportering är de flesta temana ofullständigt eller snedvridet rapporterade när det kommer till kommunikationens uppbyggnad inom hållbarhetsrapporterna. Därtill berättar resultaten om bankernas oförmåga att handskas med ifrågasättanden av deras hållbarhetsarbete inom externa kanaler. Genom en kombination av det empiriska materialet och teorin har det varit möjligt att utveckla tidigare teorier och fastställa vad som krävs av kommunikationen för att den uppfattas som tillförlitlig. Studien kan bidra till att hjälpa organisationer att nå tillförlitlig hållbarhetsrapportering med hjälp av fastställda riktlinjer berörande hållbarhetskommunikation. För att hållbarhetskommunikationen ska uppfylla kraven på tillförlitlighet bör den vara autentisk, väsentlig, konsekvent, balanserad och realiserbar.