Samband mellan subjektivt välbefinnande och skolprestationer hos barn i årskurserna 4–6

Abstract

Det subjektiva välbefinnandet definieras i denna avhandling som individens utvärdering av sitt liv, genom de egna upplevelserna och känslorna. Skolprestationer definieras som de akademiska färdigheterna eleverna lär sig i skolan. Tidigare forskning påpekar att frågorna kring de akademiska prestationerna och elevernas välmående är aktuell, eftersom elevernas välmående upplevs vara sämre. Resultat från enkäten Hälsa i skolan visar att elevernas tillfredsställelse med livet har minskat mellan år 2019–2021 i årskurs 4 och 5.

Syftet med denna avhandling är att undersöka möjliga samband mellan elevers välbefinnande och skolprestationer. Även möjliga skillnader mellan könen undersöks. Utgående från syftet har fyra forskningsfrågor utformats: 1. Hurudana samband finns det mellan elevernas livstillfredsställelse och deras skolprestationer? 2. Hurudana samband finns det mellan elevernas positiva känslor och deras skolprestationer? 3. Hurudana samband finns det mellan elevernas negativa känslor deras och skolprestationer? 4. Skiljer sig dessa samband mellan flickor och pojkar?

Resultaten i studien påpekar att det finns ett signifikant positivt samband mellan matematikprestationer och livstillfredsställelse. När matematikprestationer och negativa känslor granskades påträffades en negativ signifikant inverkan. Mellan läsprestationer och negativa känslor fanns en positiv signifikant effekt. Resultat i livstillfredsställelse visar ett positivt samband mellan pojkars livstillfredsställelse och deras matematiska prestationer, sambandet hittas inte hos flickorna. Mellan de negativa känslor och matematikprestationer påträffas ett negativt samband hos pojkarna, men inte hos flickorna. Mellan könen hittades inga skillnader i matematikprestationer när positiva känslor granskades. Könen har inga signifikanta effekter på läsprestationerna. För flickorna fanns ett positivt signifikant samband mellan läsprestationer och positiva känslor. Pojkarnas resultat visar ett negativt signifikant samband påträffas gällande läsprestationerna och de positiva känslorna. Denna studie, precis som tidigare studier påpekar att det kan finnas samband mellan elevernas välbefinnande och skolprestationer och därmed är det betydelsefullt att fortsätta forska inom delområdet.