”Äiti on aina äiti” : Den dysfunktionella modersrollen i Reko Lundáns Aina joku eksyy (1998) och Teillä ei ollut nimiä (2001) ur en familjesystemteoretisk synvinkel

Abstract

I den här avhandlingen studeras den dysfunktionella modersrollen i Reko Lundáns pjäser Aina joku eksyy (1998) och Teillä ei ollut nimiä (2001). Rollen som vårdare har en lång historia inom litteraturen och Lundán försöker ofta bryta mot de vanliga normerna i samhället. Den dysfunktionella modersrollen studeras genom de olika relationerna som förekommer inom familjen och dessa studeras ur en familjesystemteoretisk synvinkel. I avhandlingen studeras modern Hanna, styvmodern Jutta och Juttas mamma Irma och deras respektive modersroller jämförs också genom deras relation till tvillingarna Aki och Liisa. I avhandlingen behandlas orienteringens betydelse för tolkningen av pjäserna då orienteringen inte enbart syftar på sporten orientering utan som ett mera abstrakt begrepp, hur man orienterar sig i livet. När man inte lyckas orientera sig i livet uppstår en förvirring och förvirring sätts här som motsats till orienteringen. Orientering kopplas till de dysfunktionella mödrarna då också de verkar ha kommit bort i livet, ingen av dem verkar vara där de hoppades. Den viktigaste sluttanken i avhandlingen är ifall en frånvarande mor kan vara till mindre skada för barnen än en störd närvarande mor. Hanna som är den frånvarande mamman verkat ha skadat barnen mindre än Irma som är den närvarande och störda modern.