Lärares uppfattningar om krisberedskap : På vilket sätt ger skolan eleverna de färdigheter som behövs för att klara en kris?

Abstract

Begreppet kris har inte en utan flera definitioner, men den gemensamma nämnaren för alla kriser är att de utgår från en specifik händelse som oftast innefattar ett tidsförlopp och en mängd mänskliga handlingar, beteenden och reaktioner på själva händelsen (Persson, Alvinius & Linehagen, 2022). Säkerheten inom bildningsväsendet har de senaste åren kommit i fokus. Att stärka krisberedskapen på skolorna genom att öka medvetenheten hos skolpersonalen, gällande de riskfaktorer och möjliga krissituationer som kan hota säkerhet och trygghet i skolmiljön, har blivit allt vanligare. Enligt Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen (Utbildningsstyrelsen, 2014) ska eleverna garanteras trygghet, säkerhet och välbefinnande under sin skolgång. Utbildningsstyrelsen (2014) tar också upp flera exempel på akuta kriser så som brand i skolan, en elevs eller personals dödsfall, trafikolycka, våld eller hot mot skolan och grov mobbning. Syftet med vår avhandling är att se hur skolan kan ge rätt “nycklar” till dagens elever för att de ska klara av att hantera olika former av kriser idag, alltså på vilket sätt ger skolan eleverna de färdigheter som behövs för att klara av en kris. Utgående från vårt syfte har följande forskningsfrågor utformats: 1. Hur uppfattar lärare och rektorer att man involverar eleverna i krisberedskap på skolan idag? 2. Vilka färdigheter uppfattar lärare och rektorer att eleverna borde ha vid en kris? 3. På vilket sätt uppfattar lärare och rektorer att man kunde göra inom skolan idag för att regelbundet träna eleverna i färdigheter som kan komma till nytta vid kris? Vi har valt en kvalitativ forskningsansats där vi använder oss av intervju som metod för att på bästa sätt undersöka fenomenet skolans krisberedskap och elevernas delaktighet. Intervjuerna riktades till åtta lärare och rektorer som jobbar i grundskolan årskurs 0-6. Data analyserades, sorterades och resultaten har framställts enligt de kategorier som kunnat urskiljas i analysen av materialet och presenteras temacentrerat och med direkta citat. Resultatet visar att lärare och rektorer involverar eleverna genom att diskutera med dem och att krisberedskap specifikt kommer fram i olika skolämnen och övningar, men att det är mycket upp till den enskilde läraren hur och om det tas upp. Det finns en önskan om mera tid för krisberedskapsövningar och att det borde komma mera direktiv från ledningen om hur man ska öva och involvera eleverna. Att eleverna har en förmåga att lyssna, samarbeta och hantera känslor i med- och motgångar, samt att de övar problemlösningsförmåga framkommer som förebyggande och bra färdigheter inför livet och kriser. Det skiljer sig lite mellan stadsskolor och skärgårdsskolor i hur mycket tid lärarna upplever att de har för att öva krisberedskap, samt hur eleverna förbereds i skolan inför kris. I skärgårdsskolorna känner de att de har tid för krisberedskap och där fokuserar de mera på Första hjälp och sjövett, vilket kan anses naturligt i den miljön. Gemensamt för alla åtta intervjuade lärare är att eleverna ska förberedas för livet och veta hur man handskas med brand, elavbrott och kunna livsuppehållande förfarande, alltså få öva sig på färdigheter som är till nytta i kris och förgyller livet i fred.