En brittisk observatörs upplevelser under tysk-franska kriget : En analys av William H. Russells krigsdagbok ur ett känslohistoriskt perspektiv

Abstract

År 1870 utbryter åter igen ett krig i Centraleuropa. Denna gång är det tysk-franska kriget under krig aktiveras inte enbart staters militärer utan också pressen som rapporterar aktivt om konflikten. Det betyder således att krigskorrespondenter av diverse stater skickades ut för att rapportera om kriget. Vid slutet av 1870-talet är den brittiska krigskorrespondenten William H. Russell ännu den kändaste och den erfarnaste inom detta fält. Framför allt skapade han sitt rykte, som den första ”riktiga” krigskorrespondenten under Krimkriget, eftersom han var utbildad journalist. Vid sidan av korrespondentarbetet skrev Russell också krigsdagböcker, varav jag analyserar den som han skrev under tysk-franska kriget med fokus på hans känslor och upplevelser. I denna avhandling har jag gjort en dagboksanalys av Russells publicerade krigsdagbok från tysk-franska kriget där jag använder mig av teorierna: känslohistoria och upplevelsehistoria varav den först nämnda teorin står i främsta fokus. Metoden som jag använder mig av är textanalys. Jag har även använt mig av Oxford English Dictionary för att analysera Russells känslouttryck i deras tidsmässiga kontext. OED hjälper alltså att tolka känsloord i deras tidsmässiga kontext. Mitt övergripande syfte är att redogöra för Russells känslor under det tysk-franska kriget med hjälp av historieteorierna: känslohistoria och upplevelsehistoria. Varav jag använder den senare nämnda teorin enbart i kapitel 2 och 2.4. Jag har följaktligen analyserat Russells känslor i kronologisk ordning från då han anlände till Preussen under sommaren 1870 fram till den tyska kejsarproklamationen i Versailles i januari 1871. Detta blev också den tidsmässiga avgränsningen för denna avhandling. Tysk-franska kriget avslutades cirka två veckor efter kejsarproklamationen genom att Paris kapitulerade. För övrigt har jag delat in analysen av Russells känslor enligt dag och natt i två skilda kapitel för att bland annat underlätta överblicken för läsaren. Att använda den känslohistoriska teorin är ingalunda en lätt sak för historiker, eftersom teorin är relativt ny och i princip ännu i ett utvecklingsstadium och historiker har använt den på olika sätt. Det finns således inga klart föreskrivna regler hur mans skall använda den. Själv har jag tillämpat den känslohistoriska teorin enligt ett för mig relevant sätt för denna avhandling dock med historikern Rosenweins centrala teser om känslohistoria som utgångspunkt. Avhandlingens slutsatser är bland annat att det förekommer ett tydligt mönster mellan Russells känslor och hur de har påverkats av yttre faktorer som exempelvis vädret.