En organisationsförändrings inverkan på den interna kontrollens effektivitet : En fallstudie inom kommunal verksamhet

Abstract

Intresset för intern kontroll ökade efter de stora ekonomiska kriserna och företagsbedrägerierna i början av 2000-talet. Intern kontroll och riskhantering är en central del av verksamheten och intresset för det har ökat både inom den privata och den offentliga sektorn. Syftet med intern kontroll är att fastställda mål ska uppnås och att lagar och förordningar följs. Det handlar även om att verksamhetens redovisning och övrig information är korrekt och ger en rättvisande och tillförlitlig bild. En effektiv intern kontroll handlar bland annat om de anställdas medvetenhet, arbetssätt och engagemang. Det handlar även om ledningens aktiva stöd och att de gör kontinuerliga bedömningar. Information och kommunikation har också en central betydelse för den interna kontrollens effektivitet.

Tidigare har den interna kontrollen studerats ur olika synvinklar och på olika sätt. Det har även studerats organisationsförändringar, men det verkar inte ännu finnas en studie om sambandet mellan organisationsförändring och intern kontroll. Därmed bidrar denna avhandling till tidigare studier genom att undersöka en organisationsförändrings inverkan på den interna kontrollens effektivitet inom finländsk kommunal verksamhet. Detta görs genom en fallstudie med semistrukturerade intervjuer. Organisationsförändringen som undersöks är den aktuella reformen som innebär att ansvaret för ordnandet av social- och hälsovårdstjänster och räddningsväsendet förflyttades från kommunerna till olika välfärdsområden vid årsskiftet 2022–2023.

Resultatet ur studien visar att organisationsförändringen har en inverkan på den interna kontrollens effektivitet, men hur den inverkar skiljer sig mellan kommuner. Ur resultatet framkommer det att inverkan är negativ på mindre kommuner som inte har tillräckligt med resurser. Det innebär att den interna kontrollens effektivitet är sämre då det finns för få människor på en del funktioner. Inverkan på större kommuner är däremot mer positiv, eftersom för dem handlar det om att en stor del av riskerna har fallit bort och de kan budgetera med mer exakthet än tidigare. För de större kommunerna blir därmed den interna kontrollen mer effektiv.