Oförmåga och likgiltighet : Florence Nightingales sociala nätverk under arbetet med kommissionen för att förbättra den brittiska arméns hälsotillstånd i Indien 1857–1863
Westerlund, Conny (2023)
Westerlund, Conny
2023
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2023041837371
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2023041837371
Tiivistelmä
Abstrakt: År 1859 tillsattes en kommission i Storbritannien som hade till uppgift att utreda hälsan hos den brittiska armén stationerad i brittiska Indien. Kommissionen kan ses på en fortsättning på den kommission som inrättades efter Krimkriget som hade samma uppgift för trupper stationerade i Storbritannien och i kolonier administrerade av kronan. Florence Nightingale, mest känd för sitt bidrag i skapandet av det moderna sjukskötaryrket, hade en betydande roll i dessa två kommissioner.
Det är Nightingales delaktighet i kommissionen tillsatt 1859 och det nätverk hon hade inom ramen för den kommissionen som är föremålet för den här undersökningen. Avhandlingen är vad man kan kalla en ”social nätverksanalys light” eftersom antalet aktörer är förhållandevis litet i jämförelse med många andra nätverksanalyser. Programmet Social Network Visualizer har använts endast i visuellt syfte, inte som ett analytiskt verktyg i sig.
Avhandlingens tidsavgränsning sträcker sig från 1857–1863, och under den tiden har jag undersökt hur Nightingales sociala nätverk sett ut och förändrats, samt hur hon har operationaliserat i sitt nätverk i syfte att uppnå de mål hon hade för kommissionen. Nätverket har analyserats med hjälp av den brevkorrespondens Nightingale haft under den aktuella tidsperioden. Med hjälp av brevens innehåll har kontakter till personer där brevkorrespondens inte finns tillgänglig kunnat kartläggas då breven hänvisar till muntliga diskussioner och andra brev.
Analysen består av två kapitel. Analysen är kronologiskt indelad i fyra perioder, indelningen är baserad på händelser som är av signifikant betydelse för kommissionens arbete. Periodindelningen är den samma i båda analyskapitlen. Det första analyskapitlet behandlar nätverkets utseende, alltså vilka som ingår i nätverket, hur de är sammankopplade och hur nätverkets utseende förändras över tid. Kapitlet innehåller fem nätverkskartor, en för hela tidperioden 1857–1863, samt en för varje tidsperiod. Det andra analyskapitlet är en undersökning av brevens innehåll, alltså hur Nightingale operationaliserade sitt nätverk.
För att lyckas med kommissionens arbete var en lång rad olika kunskaper och erfarenheter eftersträvansvärda. Vilka delar av nätverket som används i olika delar av kommissionens arbete varierade i enlighet i vilket skede av arbetet kommissionen var. För att få i gång och sedan för att avsluta arbetet var exempelvis de politiska kontakterna viktiga. Under arbetets gång var det de kontakter som hade praktisk erfarenhet och kontakt till personer med praktisk erfarenhet som var viktiga.
Det är Nightingales delaktighet i kommissionen tillsatt 1859 och det nätverk hon hade inom ramen för den kommissionen som är föremålet för den här undersökningen. Avhandlingen är vad man kan kalla en ”social nätverksanalys light” eftersom antalet aktörer är förhållandevis litet i jämförelse med många andra nätverksanalyser. Programmet Social Network Visualizer har använts endast i visuellt syfte, inte som ett analytiskt verktyg i sig.
Avhandlingens tidsavgränsning sträcker sig från 1857–1863, och under den tiden har jag undersökt hur Nightingales sociala nätverk sett ut och förändrats, samt hur hon har operationaliserat i sitt nätverk i syfte att uppnå de mål hon hade för kommissionen. Nätverket har analyserats med hjälp av den brevkorrespondens Nightingale haft under den aktuella tidsperioden. Med hjälp av brevens innehåll har kontakter till personer där brevkorrespondens inte finns tillgänglig kunnat kartläggas då breven hänvisar till muntliga diskussioner och andra brev.
Analysen består av två kapitel. Analysen är kronologiskt indelad i fyra perioder, indelningen är baserad på händelser som är av signifikant betydelse för kommissionens arbete. Periodindelningen är den samma i båda analyskapitlen. Det första analyskapitlet behandlar nätverkets utseende, alltså vilka som ingår i nätverket, hur de är sammankopplade och hur nätverkets utseende förändras över tid. Kapitlet innehåller fem nätverkskartor, en för hela tidperioden 1857–1863, samt en för varje tidsperiod. Det andra analyskapitlet är en undersökning av brevens innehåll, alltså hur Nightingale operationaliserade sitt nätverk.
För att lyckas med kommissionens arbete var en lång rad olika kunskaper och erfarenheter eftersträvansvärda. Vilka delar av nätverket som används i olika delar av kommissionens arbete varierade i enlighet i vilket skede av arbetet kommissionen var. För att få i gång och sedan för att avsluta arbetet var exempelvis de politiska kontakterna viktiga. Under arbetets gång var det de kontakter som hade praktisk erfarenhet och kontakt till personer med praktisk erfarenhet som var viktiga.