Inkomstens effekt på det subjektiva välmåendet : En undersökning av det subjektiva välmåendets bestämmandefaktorer i Danmark, Finland och Sverige
Nikander, Amanda (2023)
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2023051043368
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2023051043368
Tiivistelmä
Det subjektiva välmåendet och dess olika bestämmandefaktorer har undersökt sedan mitten av 1980-talet. Subjektivt välmående fångar upp faktorer som hälsa, sociala aspekter och miljömässiga faktorer kring det egna välmåendet som traditionella nationalekonomiska mått som, till exempel BNP inte gör. Subjektivt välmående kan därmed fungera som ett kompletterande mått på välfärd och ge en holistisk bild av en befolknings välmående.
Att ett lands befolkning upplever en hög grad av subjektivt välmående är viktigt ur flera olika aspekter. Individer som upplever sig må bra är mer produktiva och effektiva och kan på så sätt bidra med mera till samhället. Individer som däremot upplever ett sämre välmående kan ha svårare att upprätthålla en anställning eller hitta en arbetsplats, vilket ökar risken för arbetslöshet och fattigdom. Vidare kan låga nivåer av subjektivt välmående innebära stora hälso- och sjukvårdskostnader vilket belastar landets ekonomi.
I avhandlingen undersöktes hushållsinkomstens effekt på det subjektiva välmåendet i Danmark, Finland och Sverige, både tillsammans och var för sig. Därtill undersöktes vikten av individuella och demografiska faktorer för det subjektiva välmåendet, för att fastställa vilka faktorer som inverkar på det subjektiva välmåendet i nordiska länder. För att besvara dessa frågor användes en multipel regressionsanalys med robusta standardfel, med hjälp av data från Eurofounds undersökning European Quality of Life Survey från år 2012 och 2016.
Resultatet för alla länder tillsammans visade att hushållsinkomsten har en positiv effekt på det subjektiva välmåendet. Förutom inkomstens effekt på välmående visar resultaten att personlig frihet, värde i livet och tillfredsställelse på arbetsplatsen har en positiv signifikant effekt på det subjektiva välmåendet. Det subjektiva välmåendet visade sig vara högst i Danmark och lägst i Sverige. Vidare visade resultaten för de landspecifika analyserna att hushållsinkomstens effekt i Danmark var störst och statistiskt signifikant, och minst i Sverige. Skillnaderna i inkomstens effekt i de tre länderna skiljde sig inte anmärkningsvärt från varandra.
Att ett lands befolkning upplever en hög grad av subjektivt välmående är viktigt ur flera olika aspekter. Individer som upplever sig må bra är mer produktiva och effektiva och kan på så sätt bidra med mera till samhället. Individer som däremot upplever ett sämre välmående kan ha svårare att upprätthålla en anställning eller hitta en arbetsplats, vilket ökar risken för arbetslöshet och fattigdom. Vidare kan låga nivåer av subjektivt välmående innebära stora hälso- och sjukvårdskostnader vilket belastar landets ekonomi.
I avhandlingen undersöktes hushållsinkomstens effekt på det subjektiva välmåendet i Danmark, Finland och Sverige, både tillsammans och var för sig. Därtill undersöktes vikten av individuella och demografiska faktorer för det subjektiva välmåendet, för att fastställa vilka faktorer som inverkar på det subjektiva välmåendet i nordiska länder. För att besvara dessa frågor användes en multipel regressionsanalys med robusta standardfel, med hjälp av data från Eurofounds undersökning European Quality of Life Survey från år 2012 och 2016.
Resultatet för alla länder tillsammans visade att hushållsinkomsten har en positiv effekt på det subjektiva välmåendet. Förutom inkomstens effekt på välmående visar resultaten att personlig frihet, värde i livet och tillfredsställelse på arbetsplatsen har en positiv signifikant effekt på det subjektiva välmåendet. Det subjektiva välmåendet visade sig vara högst i Danmark och lägst i Sverige. Vidare visade resultaten för de landspecifika analyserna att hushållsinkomstens effekt i Danmark var störst och statistiskt signifikant, och minst i Sverige. Skillnaderna i inkomstens effekt i de tre länderna skiljde sig inte anmärkningsvärt från varandra.