Uttråkad eller orolig? : En empirisk undersökning av sambandet mellan exponering för automatisering och arbetstillfredsställelse
Martelin, Matias (2023)
2023
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2023050942397
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2023050942397
Tiivistelmä
Intresset för automatiseringens inverkan på individen har hittills i det stora hela fokuserat på frågor om sysselsättning och löner. Under de senaste åren har fokus även riktats till de icke ekonomiska verkningarna som automatiseringen har på individen, så som psykiskt och fysiskt välbefinnande och arbetstillfredsställelse.
Syftet med studien är utforska sambandet mellan exponering för automation och arbetstillfredsställelse och studera hurdan inverkan utbildningsnivån har på det studerade sambandet. Ur resultaten framgår ett negativt och signifikant samband mellan exponering för robotar och arbetstillfredsställelse. Det observerade sambandet är dock svagt och har väldigt liten förklarande kraft i modellen. Däremot fungerar upplevelsen om att arbetet är intressant som en väldigt stark determinant för arbetstillfredsställelse.
För att mäta exponeringen för robotar utvecklas en indikator som beskriver antalet industrirobotar per 10 000 invånare. I studien används en ekonometrisk modell som inkluderar utöver variablerna av intresse en vektor av kontrollvariabler som innehåller både individ-specifika och arbetsrelaterade faktorer. Huvudsakliga estimeringen görs med en minskakvadratmetod (OLS). Som data för studien används ISSP Work Orientation IV (2015) enkätdata om jobbattityder och robotdata på landnivå från International Federation of Robotics från året 2015. Totalt innefattar dessa data observationer från 35 länder.
Studien bidrar till diskussionen om huruvida exponering för automatisering sänker på arbetstillfredsställelse, eller om lägre arbetstillfredsställelse kan förklaras av arbetets karaktärsdrag. Denna studie finner stöd för det senare alternativet, men mera forskning krävs kring ämnet.
Syftet med studien är utforska sambandet mellan exponering för automation och arbetstillfredsställelse och studera hurdan inverkan utbildningsnivån har på det studerade sambandet. Ur resultaten framgår ett negativt och signifikant samband mellan exponering för robotar och arbetstillfredsställelse. Det observerade sambandet är dock svagt och har väldigt liten förklarande kraft i modellen. Däremot fungerar upplevelsen om att arbetet är intressant som en väldigt stark determinant för arbetstillfredsställelse.
För att mäta exponeringen för robotar utvecklas en indikator som beskriver antalet industrirobotar per 10 000 invånare. I studien används en ekonometrisk modell som inkluderar utöver variablerna av intresse en vektor av kontrollvariabler som innehåller både individ-specifika och arbetsrelaterade faktorer. Huvudsakliga estimeringen görs med en minskakvadratmetod (OLS). Som data för studien används ISSP Work Orientation IV (2015) enkätdata om jobbattityder och robotdata på landnivå från International Federation of Robotics från året 2015. Totalt innefattar dessa data observationer från 35 länder.
Studien bidrar till diskussionen om huruvida exponering för automatisering sänker på arbetstillfredsställelse, eller om lägre arbetstillfredsställelse kan förklaras av arbetets karaktärsdrag. Denna studie finner stöd för det senare alternativet, men mera forskning krävs kring ämnet.