När förtroendet för kommundirektören sätts på prov : En kartläggande studie om förekomsten av misstroendeprocesser mot kommundirektörer i Finland åren 2004-2021
Ekman, Alexandra (2023)
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2023050942517
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2023050942517
Tiivistelmä
Avhandlingen har granskat 63 misstroendeprocesser mot kommundirektörer på fastlandet under tidsperioden 2004 till 2021. Syftet var att kartlägga förekomsten av misstroendeprocesser mot kommundirektörer. Avhandlingens primära mål var att fylla den kunskapslucka som existerar inom den tidigare forskningen. Tidigare studier har inte beaktat direktörens kön eller de fall då kommundirektören avgått självmant. Det sekundära målet var att bidra med ny forskning, då det i en relativt liten grad finns forskning i ämnet. Avhandlingens frågeställningar är följande: Var, när och hur uppstår misstroendeprocesser mot kommundirektörer? Går det att urskilja en viss typ av kommun där misstroendeprocesser är mer vanliga än i kommuner i allmänhet? Påverkar kommundirektörens kön misstroendeprocesserna? Samt finns det en viss typ av orsak förtroendevalda hänvisat till då kommundirektörens förtroende prövas?
Direktören är kommunens högsta tjänsteman som är underställd det politiska ledarskapet. Kommundirektören har en stark och central roll i kommunens politisk-administrativa system. Ifall förtroendet för kommundirektören förloras, kan misstroendeprocessen inledas på flera olika sätt. Kommunstyrelsen eller minst en fjärdedel av fullmäktigeledamöterna kan inlämna ett initiativ om misstroende mot direktören enligt 43 § i kommunallagen. Även medborgar- eller fullmäktigeinitiativ kan påbörja en misstroendeprocess. Misstroende mot kommundirektören förekommer inte enbart då en lagstadgad process påbörjas, utan det är frågan om ett mer omfattande fenomen. Direktören kan även avgå i samförstånd med kommunen före en misstroendeprocess inleds. I samband med kommunallagens revidering 2015, blev det lagstadgat att ingå ett avtal mellan direktören och kommunen. Syftet med direktörsavtalet är bland annat att klargöra arbetsfördelningen mellan den politiska och professionella ledningen samt att förebygga konflikter. Trots detta har misstroendeprocesserna ökat under studiens tidsperiod.
Avhandlingen talar för att misstroendeprocesser mot kommundirektörer har blivit allt vanligare under studiens tidsperiod. Den typiska kommundirektören är en man, men andelen kvinnliga direktörer har ökat under studiens tidsperiod. Kommundirektören som står i ett tjänsteförhållande med en kommun med 10 001 – 20 000 invånare möter oftare på en misstroendeprocess jämfört med direktörerna i de andra kommunstorlekarna. Initiativtagaren är vanligtvis minst en fjärdedel av fullmäktigeledamöterna och direktören slutar vanligtvis i sin tjänst i samband med en misstroendeprocess. Studien tyder på att den kvinnliga kommundirektören avskedas i snitt oftare än den manliga direktören. Under de senaste åren har kommundirektören allt oftare avgått i samförstånd med kommunen före en lagstadgad process påbörjats och därmed har även de tillfälliga utskottens förekomst minskat.
Direktören är kommunens högsta tjänsteman som är underställd det politiska ledarskapet. Kommundirektören har en stark och central roll i kommunens politisk-administrativa system. Ifall förtroendet för kommundirektören förloras, kan misstroendeprocessen inledas på flera olika sätt. Kommunstyrelsen eller minst en fjärdedel av fullmäktigeledamöterna kan inlämna ett initiativ om misstroende mot direktören enligt 43 § i kommunallagen. Även medborgar- eller fullmäktigeinitiativ kan påbörja en misstroendeprocess. Misstroende mot kommundirektören förekommer inte enbart då en lagstadgad process påbörjas, utan det är frågan om ett mer omfattande fenomen. Direktören kan även avgå i samförstånd med kommunen före en misstroendeprocess inleds. I samband med kommunallagens revidering 2015, blev det lagstadgat att ingå ett avtal mellan direktören och kommunen. Syftet med direktörsavtalet är bland annat att klargöra arbetsfördelningen mellan den politiska och professionella ledningen samt att förebygga konflikter. Trots detta har misstroendeprocesserna ökat under studiens tidsperiod.
Avhandlingen talar för att misstroendeprocesser mot kommundirektörer har blivit allt vanligare under studiens tidsperiod. Den typiska kommundirektören är en man, men andelen kvinnliga direktörer har ökat under studiens tidsperiod. Kommundirektören som står i ett tjänsteförhållande med en kommun med 10 001 – 20 000 invånare möter oftare på en misstroendeprocess jämfört med direktörerna i de andra kommunstorlekarna. Initiativtagaren är vanligtvis minst en fjärdedel av fullmäktigeledamöterna och direktören slutar vanligtvis i sin tjänst i samband med en misstroendeprocess. Studien tyder på att den kvinnliga kommundirektören avskedas i snitt oftare än den manliga direktören. Under de senaste åren har kommundirektören allt oftare avgått i samförstånd med kommunen före en lagstadgad process påbörjats och därmed har även de tillfälliga utskottens förekomst minskat.