Den helhetsskapande undervisningens didaktiska möjligheter och utmaningar : Fem klasslärares berättelser om användning av helhetsskapande inslag i undervisningen

Abstract

Helhetsskapande undervisning är ett elevaktivt arbetssätt där läroämnenas olika perspektiv förenas för att eleverna ska få en bredare förståelse för fenomenet som diskuteras. Både John Dewey och Jean Piaget har varit stora förespråkare för användning av elevaktiva arbetssätt. Eftersom användning av helhetsskapande undervisning tidigare varit en rekommendation, men i den senaste reformationen av både den finska och åländska läroplanen ändrats till att vara ett krav, blev jag nyfiken på hur helhetsskapade undervisning används och hur elevernas lärande stöds av den helhetsskapande undervisningen. Syftet med avhandlingen blir att ta reda på hur helhetsskapande undervisning kan ta form i skolor samt att undersöka utmaningar och möjligheter med helhetsskapande undervisning ur verksamma klasslärares perspektiv. Klasslärares syn på elevers lärande under de helhetsskapande sekvenserna i jämförelse med den traditionella ämnescentrerade undervisningen kommer också undersökas i denna avhandling och därför blir syftet också att reda ut vilka elever som stärks av helhetsskapande undervisning och om det finns elever vars lärande hämmas av helhetsskapande undervisningen eftersom den avviker från normen. Forskningsfrågorna jag valt ut för att besvara detta syfte är: 1. Hur används helhetsskapande undervisning i skolorna? 2. Hur anser klasslärare att helhetsskapande undervisning stöder olika elevers lärande? 3. Vilka möjligheter respektive utmaningar kan identifieras i samband med helhetsskapande undervisning? För att besvara dessa forskningsfrågor har fem verksamma klasslärare intervjuats. Eftersom det är lärares berättelser om hur de använder helhetsskapande inslag som en del av deras undervisning, samt hur de upplever att eleverna stöds av användningen av helhetsskapande undervisning har narrativ analys valts som metod för att synliggöra dessa berättelser. Klasslärarnas berättelser presenteras i resultatkapitlet och visar bland annat att klasslärare ofta bygger upp helheter kring större teman, där flera läroämnen och kompetenser kan inkluderas. Klasslärarna menar att eleverna är mer aktiva och motiverade under de helhetsskapande inslagen eftersom eleverna ofta tycker detta arbetssätt är roligare, samt ger den en bättre förståelse för stoffet då sambanden mellan läroämnen synliggörs. Det är även lättare att fånga upp eleverna och anpassa undervisningen till elevernas individuella nivå. Möjligheterna med helhetsskapande undervisning är oändliga, vilket också leder till olika utmaningar. Trots dessa utmaningar förhåller sig respektive klasslärare positivt inställd till att använda helhetsskapande undervisning med sina elever.