Do social cognition and psychosocial functioning predict pragmatic language abilities in people with MS?
Helin, Anna (2023)
Helin, Anna
2023
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2023022829017
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2023022829017
Tiivistelmä
Pragmatic language ability deficits as well as associations with social cognition, fatigue and depression have been found in people with multiple sclerosis (MS) in recent studies. This thesis aimed to provide further evidence of pragmatic deficits in people with MS and investigate the influence of social cognition and psychosocial factors on pragmatic abilities. It also explored whether testing pragmatic abilities of people with MS online and in-person is comparable.
Fourteen Finnish-speaking participants with MS were tested for pragmatic abilities (APACS-Fin), social cognition (SET), fatigue (FSS) and depression (CES-D). Eight participants were tested in-person and six online due to COVID-19 concerns or geographical distances. Multiple regression analysis as well as independent t-tests were used.
Most participants had poor results in the test for pragmatic ability, with over 70% showing deficits. Pragmatic production was most impaired in the participants, though pragmatic comprehension deficits were also found. Fatigue, social cognition and depression were all predictors for different measurements of pragmatic abilities on the APACS-Fin, along with level of education. No group differences were found between testing pragmatic abilities with APACS-Fin online and in-person.
This research provides further evidence that pragmatic ability deficits are common in people with MS and suggests that pragmatic production may be most impaired. It also indicates social cognition, fatigue and depression as predictors for pragmatic language ability in MS. Though the results are mostly in line with the findings of previous research they should be interpreted with caution due to small sample size, and further research about pragmatic abilities in people with MS should be conducted. Svårigheter med pragmatisk språkförmåga hos personer med multipel skleros (MS) har nyligen uppdagats i studier, och även associationer till social kognition, fatigue och depression har upptäckts. Denna avhandling syftade att utforska nedsättningar i pragmatisk språkförmåga hos personer med MS, samt utreda inflytandet av social kognition och psykosociala faktorer. Dessutom utreddes om pragmatisk språkförmåga hos personer med MS går att testa både på plats och online.
Fjorton finskspråkiga deltagare med MS testades för pragmatisk språkförmåga (APACS-Fin), social kognition (SET), fatigue (FSS) och depression (CES-D). Åtta av dem testades på plats och sex online på grund av COVID-19-oro eller geografisk distans. Multipel regression och oberoende t-test användes för analysen.
Över 70 % av deltagarna uppvisade svårigheter med pragmatisk språkförmåga, och den pragmatiska produktionen var mest nedsatt. Även nedsättningar i pragmatisk förståelse fanns på en mindre skala. Fatigue, social kognition och depression predicerade olika typer av pragmatiska svårigheter mätta med APACS-Fin, likaså utbildningsnivå. Det fanns inga gruppskillnader i pragmatisk språkförmåga mätt med APACS-Fin mellan dem som testats på plats och online.
Resultaten styrker tidigare forskning om att personer med MS har nedsättningar i sina pragmatiska språkförmågor, och tillför att pragmatisk produktion möjligen är mest påverkad. Resultaten indikerar även att social kognition, fatigue och depression påverkar pragmatisk språkförmåga. Även om resultaten stöder tidigare forskning, är samplet litet och därmed bör de tolkas som riktgivande. Framtida forskning om pragmatisk språkförmåga hos personer med MS bör utföras i större skala.
Fourteen Finnish-speaking participants with MS were tested for pragmatic abilities (APACS-Fin), social cognition (SET), fatigue (FSS) and depression (CES-D). Eight participants were tested in-person and six online due to COVID-19 concerns or geographical distances. Multiple regression analysis as well as independent t-tests were used.
Most participants had poor results in the test for pragmatic ability, with over 70% showing deficits. Pragmatic production was most impaired in the participants, though pragmatic comprehension deficits were also found. Fatigue, social cognition and depression were all predictors for different measurements of pragmatic abilities on the APACS-Fin, along with level of education. No group differences were found between testing pragmatic abilities with APACS-Fin online and in-person.
This research provides further evidence that pragmatic ability deficits are common in people with MS and suggests that pragmatic production may be most impaired. It also indicates social cognition, fatigue and depression as predictors for pragmatic language ability in MS. Though the results are mostly in line with the findings of previous research they should be interpreted with caution due to small sample size, and further research about pragmatic abilities in people with MS should be conducted.
Fjorton finskspråkiga deltagare med MS testades för pragmatisk språkförmåga (APACS-Fin), social kognition (SET), fatigue (FSS) och depression (CES-D). Åtta av dem testades på plats och sex online på grund av COVID-19-oro eller geografisk distans. Multipel regression och oberoende t-test användes för analysen.
Över 70 % av deltagarna uppvisade svårigheter med pragmatisk språkförmåga, och den pragmatiska produktionen var mest nedsatt. Även nedsättningar i pragmatisk förståelse fanns på en mindre skala. Fatigue, social kognition och depression predicerade olika typer av pragmatiska svårigheter mätta med APACS-Fin, likaså utbildningsnivå. Det fanns inga gruppskillnader i pragmatisk språkförmåga mätt med APACS-Fin mellan dem som testats på plats och online.
Resultaten styrker tidigare forskning om att personer med MS har nedsättningar i sina pragmatiska språkförmågor, och tillför att pragmatisk produktion möjligen är mest påverkad. Resultaten indikerar även att social kognition, fatigue och depression påverkar pragmatisk språkförmåga. Även om resultaten stöder tidigare forskning, är samplet litet och därmed bör de tolkas som riktgivande. Framtida forskning om pragmatisk språkförmåga hos personer med MS bör utföras i större skala.
Kokoelmat
- 6163 Logopedia [79]
Samankaltainen aineisto
Näytetään aineisto, joilla on samankaltaisia nimekkeitä, tekijöitä tai asiasanoja.
-
If not now, when? : Advance Care Planning in early-stage dementia care – a relationship-centered process
Tetrault, Annika (Åbo Akademi - Åbo Akademi University, 08.03.2024)Background: Dementia is a global issue of concern with the number of people living with dementia expected to double every two decades. The financial cost of caring for people with dementia aside, the human suffering of ... -
Forming i barnehagen i lys av Reggio Emilias atelierkultur
Carlsen, Kari (Åbo Akademi - Åbo Akademi University, 16.04.2015)Forming (Arts and crafts) and children’s creative action with materials and tools are less in use in the kindergarten than before. Political focus on children’s early learning has led to shifts in kindergartens toward other ... -
"And the earth was without form and void" : The Paradoxical Nature of Formlessness in Eleanor Wilner's "Reading the Bible Backwards"
Söderbacka, Matilda (Åbo Akademi, 2020)This thesis explores the two-fold nature of formlessness through a vital materialist lens. The focus of the study is Eleanor Wilner’s apocalyptic poem “Reading the Bible Backwards”, which is a retelling of the Christian ...