Arbetshälsa : En kvalitativ studie om socialarbetares hälsa på arbetsplatsen
Nyqvist, Rosa (2023)
Nyqvist, Rosa
2023
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2023041737211
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2023041737211
Tiivistelmä
Den sociala branschen kännetecknas av hög arbetsbelastning, ett stort antal klienter per socialarbetare samt för få resurser till det konkreta klientarbetet. Socialarbetares arbetshälsa är därför relevant att granska med de psykosociala aspekterna i specifik fokus. En socialarbetare som mår bra i arbetet och har låg sjukfrånvaro kan hjälpa fler klienter med bra resultat. Trots detta visar studier att finländska socialarbetare upplever större arbetsbelastning än socialarbetare i de övriga nordiska länderna.
Syftet med magisteravhandlingen är att studera socialarbetares arbetshälsa. Arbetshälsa som begrepp definieras och dess dimensioner förklaras, för att vidare granska socialpolitiskt relevanta teoretiska synvinklar på socialarbetares arbetshälsa samt behandla tidigare forskning inom området. Avhandlingens empiriska del består av en intervjustudie med sex svenskspråkiga, legitimerade socialarbetare i Österbottens välfärdsområde. De centrala forskningsfrågorna för avhandlingen är följande:
- Vilka är riskfaktorerna för dålig arbetshälsa inom socialt arbete?
- Vilka faktorer främjar socialarbetares arbetshälsa?
- Hur påverkar social- och hälsovårdsrefomen socialarbetares upplevelse av arbetshälsa?
Den empiriska delen av magisteravhandlingen undersöker Österbottniska socialarbetares upplevelser av hälsa på arbetsplatsen. Ämnet diskuteras främst genom social- och hälsovårdsreformen och överflyttningen till Österbottens välfärdsområde samt vidare genom främjande faktorer för god arbetshälsa och riskfaktorer för dålig arbetshälsa inom socialt arbete.
Magisteravhandlingens centrala slutsatser är att socialt arbete på ett allmänt plan kännetecknas av en stor arbetsbörda och för få resurser. Denna arbetsbörda kan lindras och främjas med hjälp av åtgärder kopplade till bland annat god ledning, handledning och kollegialt stöd samt tillgång till personalresurser. Under social- och hälsovårdsreformen har det lagts stor vikt vid organisatoriska förändringar, vilket lett till att socialarbetares arbetshälsa har åsidosatts och lidit under första året av reformen.
Syftet med magisteravhandlingen är att studera socialarbetares arbetshälsa. Arbetshälsa som begrepp definieras och dess dimensioner förklaras, för att vidare granska socialpolitiskt relevanta teoretiska synvinklar på socialarbetares arbetshälsa samt behandla tidigare forskning inom området. Avhandlingens empiriska del består av en intervjustudie med sex svenskspråkiga, legitimerade socialarbetare i Österbottens välfärdsområde. De centrala forskningsfrågorna för avhandlingen är följande:
- Vilka är riskfaktorerna för dålig arbetshälsa inom socialt arbete?
- Vilka faktorer främjar socialarbetares arbetshälsa?
- Hur påverkar social- och hälsovårdsrefomen socialarbetares upplevelse av arbetshälsa?
Den empiriska delen av magisteravhandlingen undersöker Österbottniska socialarbetares upplevelser av hälsa på arbetsplatsen. Ämnet diskuteras främst genom social- och hälsovårdsreformen och överflyttningen till Österbottens välfärdsområde samt vidare genom främjande faktorer för god arbetshälsa och riskfaktorer för dålig arbetshälsa inom socialt arbete.
Magisteravhandlingens centrala slutsatser är att socialt arbete på ett allmänt plan kännetecknas av en stor arbetsbörda och för få resurser. Denna arbetsbörda kan lindras och främjas med hjälp av åtgärder kopplade till bland annat god ledning, handledning och kollegialt stöd samt tillgång till personalresurser. Under social- och hälsovårdsreformen har det lagts stor vikt vid organisatoriska förändringar, vilket lett till att socialarbetares arbetshälsa har åsidosatts och lidit under första året av reformen.