Svenskans grundläggande färgtermer : en experimentstudie av inomspråklig variation
Ginlund, Alexander (2023)
Ginlund, Alexander
2023
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2023041937709
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2023041937709
Tiivistelmä
Syftet med denna avhandling är att undersöka förekomsten av grundläggande färgtermer hos talare av svenska och därigenom definiera vilket stadium i utvecklingen av grundläggande färgtermer som svenskan tillhör. Förekomsten av färgtermer relateras till bakgrundsfaktorerna ålder, kön och geografisk hemvist för att visa på en eventuell pågående utveckling och en variation inom svenskan. Studien fokuserar på finlandssvenskan, men informanter från Sverige och Åland ingår också som jämförelse.
Konceptet grundläggande färgtermer kommer från Berlin och Kays (1999 [1969]) studie, där de definierar ett slags färgtermer som är överordnade andra färgtermer, och som uppstår i en bestämd ordning i varje språk. Totalt elva grundläggande färgtermer etableras i sju olika stadier. Det finns ingen studie som tidigare har svarat på frågan om svenskans plats i denna modell.
Jag undersöker frågan genom ett experiment bestående av två delar. Den första är minnesdelen, där informanterna ska minnas och besvara frågor om bilder med geometriska former i olika färger, och på så vis tenderar att benämna dem med färgtermer. I den andra delen får informanterna se bilder på figurer i olika färger och tillfrågas om deras färg. Så här bildas ett material med färgtermer i olika grad av eftertänkthet.
Resultaten visar att unga finlandssvenskars svar motsvarar det sjunde och sista stadiet hos Berlin och Kay, där orange, lila och rosa ingår som grundläggande färgtermer. Äldre finlandssvenskar använder inte dessa ord i lika stor utsträckning eller lika stabilt, och därför kan man konstatera att finlandssvenskans ordförråd för grundläggande färgtermer genomgår en förändring. Skillnaden mellan könen är lika betydande: kvinnor använder i respektive ålderskategori orden orange, lila och rosa oftare och mer stabilt än män. I materialet från Sverige och Åland, som är mycket litet, är bruket stabilare i hela materialet och det är i sin helhet nära stadium VII.
Konceptet grundläggande färgtermer kommer från Berlin och Kays (1999 [1969]) studie, där de definierar ett slags färgtermer som är överordnade andra färgtermer, och som uppstår i en bestämd ordning i varje språk. Totalt elva grundläggande färgtermer etableras i sju olika stadier. Det finns ingen studie som tidigare har svarat på frågan om svenskans plats i denna modell.
Jag undersöker frågan genom ett experiment bestående av två delar. Den första är minnesdelen, där informanterna ska minnas och besvara frågor om bilder med geometriska former i olika färger, och på så vis tenderar att benämna dem med färgtermer. I den andra delen får informanterna se bilder på figurer i olika färger och tillfrågas om deras färg. Så här bildas ett material med färgtermer i olika grad av eftertänkthet.
Resultaten visar att unga finlandssvenskars svar motsvarar det sjunde och sista stadiet hos Berlin och Kay, där orange, lila och rosa ingår som grundläggande färgtermer. Äldre finlandssvenskar använder inte dessa ord i lika stor utsträckning eller lika stabilt, och därför kan man konstatera att finlandssvenskans ordförråd för grundläggande färgtermer genomgår en förändring. Skillnaden mellan könen är lika betydande: kvinnor använder i respektive ålderskategori orden orange, lila och rosa oftare och mer stabilt än män. I materialet från Sverige och Åland, som är mycket litet, är bruket stabilare i hela materialet och det är i sin helhet nära stadium VII.
Kokoelmat
- 6121 Kielitieteet [142]