Valet av privat socialservice för äldre : En enkätstudie på Åland

Abstract

Åland, som är en självstyrande ögrupp och ett landskap i Finland, har präglats av väldigt få privata aktörer inom det sociala området. Några tidigare privata aktörer inom området på Åland var Omsorgshemmet Epione under 1990-talet och Villa Gustava år 2009. Idag finns det huvudsakligen två privata aktörer inom den privata socialvårdssektorn på Åland. Folkhälsan startade sin verksamhet med Allaktivitetshuset på Åland Ab år 2005 och deras enhet för hemvård och hemsjukvård år 2008. År 2017 startade Björkkö Ab sin verksamhet som erbjuder social service i olika former till både kommuner och privatpersoner. Denna magisteravhandling ämnar studera fenomenet med privata aktörer inom socialvården och varför ålänningar väljer att anlita sig av dessa. Magisteravhandlingens teoretiska referensram är indelad i fyra kapitel. Först beskrivs den finländska och åländska socialpolitiken från den nordiska välfärdsmodellens perspektiv. Därefter diskuteras de olika sätten att bedriva välfärdsproduktion, bland annat med hjälp av Victor Pestoff´s ”välfärdstriangel”. Sedan går magisteravhandlingen in på de socialpolitiska fördelningsprinciperna universalism, selektivism och hur vi kan beskriva den privata servicen som en partikularistisk/förtjänstbaserad sådan. Slutligen presenteras Margaret Levis teori om det villkorliga samtycket och hur denna kan spegla individens val av privat service framför offentlig sådan. Syftet med magisteravhandlingen är närmare bestämt att studera motiven bakom valet av privat producerad socialvård för äldre i en åländsk kontext. Detta görs i praktiken genom att undersöka hur enskilda kunder vid de två åländska företagen Björkkö och Folkhälsan motiverat användningen av privat socialvård för sig själva eller för sina anhöriga. Detta övergripande syfte kan spjälkas upp i tre frågeställningar enligt följande: 1) Vilka motiv ligger bakom den enskilda kundens val av privat socialvård för äldre? 2) Hur hänger dessa motiv samman med den enskilda kundens bakgrund, egenskaper (inkomst, utbildning, kön, ålder) samt övergripande attityder till välfärdssystemet? 3) Vad kännetecknar den typiska enskilda kunden bland de privata åländska socialvårdsföretagen? Den empiriska delen av magisteravhandlingen består av en webbaserad enkätstudie som analyseras både kvalitativt och kvantitativt, genom ett ”mixed method”- tillvägagångssätt. Totalt inkom 14 svar, varav 11 av kvinnor och 3 av män, där 9 uppger sig använda Björkkös tjänster och 6 uppger sig använda Folkhälsans tjänster. Den typiska kunden går att beskriva som en person som oftast köper servicen till sig själv, är ca 79 år och kvinna bosatt i Mariehamn och som tidigare varit hemmafru till yrket. Den typiska kunden upplever sin inkomstsituation som bekväm eller hanterbar och uppfattar den privata servicen som mer kvalitativt högtstående och mera tillgänglig än den offentliga sektorns service. Den typiska kunden anser också att den privata servicen beaktar de enskilda behoven bättre än offentliga sektorn men ställer sig inte lika säker till frågan gällande vem som ska vara den huvudsakliga producenten av välfärdsservice.