Högkänsliga småbarnspedagogers upplevelser av att arbeta inom småbarnspedagogiken
Eriksson, Elin (2023)
Eriksson, Elin
2023
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2023041035683
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2023041035683
Tiivistelmä
Högkänslighet är ett medfött personlighetsdrag som innebär att sensorisk information bearbetas på ett djupare plan på grund av ett känsligare nervsystem, och det kan innebära att högkänsliga personer upplever arbetsplatsen på ett annorlunda sätt (Aron, 2017). Det är relevant att lyfta högkänslighet i arbetslivet eftersom forskning visar att högkänslighet är en signifikant faktor som påverkar välbefinnande och livskvalitet, som är av betydelse för utbildning och arbete (Aron m.fl., 2012).
Syftet med studien är att utforska hur högkänsliga småbarnspedagoger upplever fenomenet högkänslighet i arbetet inom småbarnspedagogiken. Två forskningsfrågor har formulerats:
1. Hur tar högkänsligheten sig uttryck i arbetet inom småbarnspedagogiken?
2. Vilka faktorer inverkar på högkänsliga småbarnspedagogers välbefinnande?
I studien deltog fem småbarnspedagoger. Valet av metoder grundar sig på den fenomenologiska ansatsen eftersom syftet var att ta reda på individuella upplevelser av att arbeta inom småbarnspedagogiken som högkänsliga. Som datainsamlingsmetod användes semistrukturerade intervjuer och som analysmetod användes IPA-analys utefter Fejes och Thornbergs (2019) riktlinjer.
Studiens övergripande resultat visar att det i många situationer upplevs som utmanande att arbeta inom småbarnspedagogiken som högkänslig. Det beror på att de fungerar annorlunda och att arbetsplatsen inte är anpassad för högkänsliga personer, vilket innebär att högkänsligheten tar sig uttryck genom att de blir överstimulerade samt att de överanalyserar. Dessa faktorer påverkar arbetsprestationer, ork, vilja och glädje i privatliv och arbetsliv. Högkänsligheten upplevs även vara en gåva, eftersom egenskapen gör att de har en förmåga att känna empati för andra samt en förmåga att forma en trygg och lugn verksamhetsmiljö.
De centrala faktorerna som hindrar välbefinnandet i den fysiska miljön är daghemmets struktur, brist på pauser och att påverkas av stimuli. För att högkänsliga småbarnspedagoger ska uppleva välbefinnande i arbetet behöver vissa främjande faktorer vara i åtanke; det behöver vara möjligt att dela in barnen i mindre grupper eftersom det minskar ljudnivån betydligt, och de behöver återhämtningspauser och möjligheter att förhindra starka stimuli så som ljus och ljud för att inte överstimuleras.
Resultatet visar att det är de psykosociala faktorerna som till största del hindrar eller främjar välbefinnandet i arbetet. Främjande faktorer i den psykosociala miljön behöver beaktas för att välbefinnandet ska upprätthållas. Högkänsliga småbarnspedagoger behöver uppleva stöd, förståelse, acceptans och djupare relationer i sin omgivning för att välbefinnandet ska främjas. Slutligen behöver de lära sig bemästrande strategier för att upprätthålla sitt välbefinnande. Dessa strategier beskrivs vara viktiga för att må bra och orka i en så hektisk och stressig miljö som småbarnspedagogiken.
Syftet med studien är att utforska hur högkänsliga småbarnspedagoger upplever fenomenet högkänslighet i arbetet inom småbarnspedagogiken. Två forskningsfrågor har formulerats:
1. Hur tar högkänsligheten sig uttryck i arbetet inom småbarnspedagogiken?
2. Vilka faktorer inverkar på högkänsliga småbarnspedagogers välbefinnande?
I studien deltog fem småbarnspedagoger. Valet av metoder grundar sig på den fenomenologiska ansatsen eftersom syftet var att ta reda på individuella upplevelser av att arbeta inom småbarnspedagogiken som högkänsliga. Som datainsamlingsmetod användes semistrukturerade intervjuer och som analysmetod användes IPA-analys utefter Fejes och Thornbergs (2019) riktlinjer.
Studiens övergripande resultat visar att det i många situationer upplevs som utmanande att arbeta inom småbarnspedagogiken som högkänslig. Det beror på att de fungerar annorlunda och att arbetsplatsen inte är anpassad för högkänsliga personer, vilket innebär att högkänsligheten tar sig uttryck genom att de blir överstimulerade samt att de överanalyserar. Dessa faktorer påverkar arbetsprestationer, ork, vilja och glädje i privatliv och arbetsliv. Högkänsligheten upplevs även vara en gåva, eftersom egenskapen gör att de har en förmåga att känna empati för andra samt en förmåga att forma en trygg och lugn verksamhetsmiljö.
De centrala faktorerna som hindrar välbefinnandet i den fysiska miljön är daghemmets struktur, brist på pauser och att påverkas av stimuli. För att högkänsliga småbarnspedagoger ska uppleva välbefinnande i arbetet behöver vissa främjande faktorer vara i åtanke; det behöver vara möjligt att dela in barnen i mindre grupper eftersom det minskar ljudnivån betydligt, och de behöver återhämtningspauser och möjligheter att förhindra starka stimuli så som ljus och ljud för att inte överstimuleras.
Resultatet visar att det är de psykosociala faktorerna som till största del hindrar eller främjar välbefinnandet i arbetet. Främjande faktorer i den psykosociala miljön behöver beaktas för att välbefinnandet ska upprätthållas. Högkänsliga småbarnspedagoger behöver uppleva stöd, förståelse, acceptans och djupare relationer i sin omgivning för att välbefinnandet ska främjas. Slutligen behöver de lära sig bemästrande strategier för att upprätthålla sitt välbefinnande. Dessa strategier beskrivs vara viktiga för att må bra och orka i en så hektisk och stressig miljö som småbarnspedagogiken.
Kokoelmat
- 516 Kasvatustieteet [534]