Skulle en lägre inkomstskatt leda till ett högre deltagande på arbetsmarknaden? : En ekonometrisk analys
Simola, Axel (2023)
2023
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2023041837375
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2023041837375
Tiivistelmä
Den här pro gradu-avhandlingen undersöker sambandet mellan inkomstskatter och arbetslöshet för att granska om en lägre inkomstskatt i Finland skulle leda till en lägre arbetslöshet.
Avhandlingen bygger på två hypoteser:
1. Att avstå från den progressiva inkomstskatten gynnar den finländska arbetsmarknaden, genom att öka på deltagande i arbetskraften och därmed sänka arbetslösheten. Det här skulle också uppmuntra arbetstagare att arbeta mera.
2. Staten kan lätt kompensera för det skattebortfall som uppkommer när man skulle avstå från den progressiva inkomstskatten, genom att justera de redan befintliga skatteformerna.
I avhandlingen behandlas även kort hur ojämlikheten i samhället skulle påverkas av en lägre inkomstskatt. Orsaken till att detta behandlas i avhandlingen är att man kan anta att ojämlikheten påverkas. Om analyserna pekar på att en lägre inkomstskatteprocent leder till en högre sysselsättning, kunde man föreslå att Finland skulle gynnas av att gå in för en platt skatt.
För att mäta inkomstskatteprocentens effekt på arbetslösheten används paneldata från Finland, Sverige, Estland, Tyskland, Frankrike och USA. Resultaten från regressionsanalyserna tyder på att en lägre inkomstskatteprocent kommer att leda till en lägre arbetslöshet. Dessa resultat framkommer såväl i den enskilda analysen för Finland och resultaten bekräftas även av analysresultaten gällande de andra, tidigare nämnda, länderna. Resultatet bekräftas även av resultaten av de analyser där man analyserat data från alla länder tillsammans.
Både den tidigare forskning och de analyser som utförts i avhandlingen tyder på att en lägre inkomstskatteprocent gynnar arbetsmarknaden. För Finlands del kan även konstateras, att en platt skatt på cirka 18 procent kunde gynna landets ekonomi. De direkta effekterna skulle leda till att stora anpassningar inom ekonomin borde göras, men analyserna och tidigare forskning visar att de ekonomiska effekterna kommer att vara gynnsamma på både kort och lång sikt bara systemet har anpassats.
Vidare forskning krävs inom ämnet för att undersöka de övriga effekterna som en inkomstskattesänkning skulle ha på andra delar av samhället. Om en sådan reform skulle genomföras, krävs det att alla utfall är analyserade.
Avhandlingen bygger på två hypoteser:
1. Att avstå från den progressiva inkomstskatten gynnar den finländska arbetsmarknaden, genom att öka på deltagande i arbetskraften och därmed sänka arbetslösheten. Det här skulle också uppmuntra arbetstagare att arbeta mera.
2. Staten kan lätt kompensera för det skattebortfall som uppkommer när man skulle avstå från den progressiva inkomstskatten, genom att justera de redan befintliga skatteformerna.
I avhandlingen behandlas även kort hur ojämlikheten i samhället skulle påverkas av en lägre inkomstskatt. Orsaken till att detta behandlas i avhandlingen är att man kan anta att ojämlikheten påverkas. Om analyserna pekar på att en lägre inkomstskatteprocent leder till en högre sysselsättning, kunde man föreslå att Finland skulle gynnas av att gå in för en platt skatt.
För att mäta inkomstskatteprocentens effekt på arbetslösheten används paneldata från Finland, Sverige, Estland, Tyskland, Frankrike och USA. Resultaten från regressionsanalyserna tyder på att en lägre inkomstskatteprocent kommer att leda till en lägre arbetslöshet. Dessa resultat framkommer såväl i den enskilda analysen för Finland och resultaten bekräftas även av analysresultaten gällande de andra, tidigare nämnda, länderna. Resultatet bekräftas även av resultaten av de analyser där man analyserat data från alla länder tillsammans.
Både den tidigare forskning och de analyser som utförts i avhandlingen tyder på att en lägre inkomstskatteprocent gynnar arbetsmarknaden. För Finlands del kan även konstateras, att en platt skatt på cirka 18 procent kunde gynna landets ekonomi. De direkta effekterna skulle leda till att stora anpassningar inom ekonomin borde göras, men analyserna och tidigare forskning visar att de ekonomiska effekterna kommer att vara gynnsamma på både kort och lång sikt bara systemet har anpassats.
Vidare forskning krävs inom ämnet för att undersöka de övriga effekterna som en inkomstskattesänkning skulle ha på andra delar av samhället. Om en sådan reform skulle genomföras, krävs det att alla utfall är analyserade.