Det komplexa välbefinnandet : En studie av individuella och kontextuella förklaringar till subjektivt välbefinnande i Europa
Albäck, Ronja (2023)
Albäck, Ronja
2023
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2023040435078
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2023040435078
Tiivistelmä
Subjektivt välbefinnande är ett komplext fenomen som inte bara omfattar individers subjektiva upplevelser, värderingar och tankar om sitt liv, utan som även kan anses omfatta yttre faktorer och delområden i en individs liv som bygger upp grunder för välmående och funktionsförmåga. Den komparativa välfärdsforskningen strävar till att urskilja faktorer som inverkar på välbefinnande i olika länder eller regioner och det finns ett utbrett samhälleligt intresse för att förstå vilka faktorer som påverkar detta fenomen.
Syftet med denna avhandling i socialpolitik, som samtidigt utgör en avhandling i socialt arbete, är att studera subjektivt välbefinnande som fenomen samt att redogöra för individuella och kontextuella förklaringar som påverkar detta i Europa. Som indikatorer för subjektivt välbefinnande i avhandlingens kvantitativa analys används variablerna livstillfredsställelse, lycka och subjektiv hälsa. Indikatorerna används för att förstå välbefinnande och dess olika dimensioner. Vidare undersöks hur välbefinnandet varierar mellan olika välfärdsstatsregimer samt vilka variabler som på individnivå förklarar eventuella skillnader i det subjektiva välbefinnandet. I avhandlingen används The European Social Surveys data från år 2018 (Rond 9) för att studera välbefinnande som fenomen.
Resultaten visar att subjektivt välbefinnande byggs upp av faktorer både på individuell- och samhällelig nivå. Individuella faktorer såsom sociala kontakter, trygghetskänsla, ekonomisk stabilitet och utbildning inverkar positivt på välbefinnande även om sambandens styrka kan variera beroende på vilken indikator för subjektivt välbefinnande som analyseras. Ytterligare kan i avhandlingen urskiljas att välfärdsstatsregimtillhörighet också inverkar på välbefinnande. Vidare kan välbefinnande konstateras vara ett så pass mångdimensionellt fenomen att det inte finns enstaka definitioner för vad som bygger upp begreppet som helhet. Därav är det mycket svårt att mäta välbefinnande och dylika fenomen som subjektivt välbefinnande bör därför mätas multidimensionellt.
Syftet med denna avhandling i socialpolitik, som samtidigt utgör en avhandling i socialt arbete, är att studera subjektivt välbefinnande som fenomen samt att redogöra för individuella och kontextuella förklaringar som påverkar detta i Europa. Som indikatorer för subjektivt välbefinnande i avhandlingens kvantitativa analys används variablerna livstillfredsställelse, lycka och subjektiv hälsa. Indikatorerna används för att förstå välbefinnande och dess olika dimensioner. Vidare undersöks hur välbefinnandet varierar mellan olika välfärdsstatsregimer samt vilka variabler som på individnivå förklarar eventuella skillnader i det subjektiva välbefinnandet. I avhandlingen används The European Social Surveys data från år 2018 (Rond 9) för att studera välbefinnande som fenomen.
Resultaten visar att subjektivt välbefinnande byggs upp av faktorer både på individuell- och samhällelig nivå. Individuella faktorer såsom sociala kontakter, trygghetskänsla, ekonomisk stabilitet och utbildning inverkar positivt på välbefinnande även om sambandens styrka kan variera beroende på vilken indikator för subjektivt välbefinnande som analyseras. Ytterligare kan i avhandlingen urskiljas att välfärdsstatsregimtillhörighet också inverkar på välbefinnande. Vidare kan välbefinnande konstateras vara ett så pass mångdimensionellt fenomen att det inte finns enstaka definitioner för vad som bygger upp begreppet som helhet. Därav är det mycket svårt att mäta välbefinnande och dylika fenomen som subjektivt välbefinnande bör därför mätas multidimensionellt.