Protektionism i EU? : En analys av EU-domstolens domar avseende antidumpningstullar på import från Kina
Satomaa, Valtteri (2023)
Satomaa, Valtteri
2023
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2023031632160
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2023031632160
Tiivistelmä
EU har exklusiv befogenhet på området för unionens gemensamma handelspolitik. Denna handelspolitik inbegriper bl.a. handelspolitiska skyddsåtgärder, som är protektionistiska instrument med vilka ett land kan skydda sin industri mot skadlig import. Antidumpningsåtgärder utgör ett av dessa instrument.
Kina är bland EU:s viktigaste handelspartner samtidigt som landet utgör det största föremålet för EU:s handelspolitiska skyddsåtgärder. Även om Kina blev medlem i WTO år 2001 och landet har reformerat sin ekonomi avsevärt råder det fortfarande delade meningar om huruvida landet kan anses vara en marknadsekonomi. Bland annat EU och USA anser att Kina inte är en marknadsekonomi, vilket gör det möjligt för dem att särbehandla kinesiska företag och införa antidumpningstullar. Eftersom tvisten om Kinas marknadsekonomiska status inte fått en lösning är Kinas behandling ett högaktuellt spörsmål i världshandeln. Denna tvist är i viss mån politiserad, eftersom Kina växt kraftigt och etablerat sig som en av världens största ekonomier under 2000-talet.
I denna avhandling analyserar jag EU-domstolens domar avseende antidumpningstullar på import från Kina med syfte att skapa en systematiserad överblick över EU:s användning av antidumpningsåtgärder och över EU:s syn på Kinas ekonomiska system som ligger till grund för dessa åtgärder. Avhandlingen bygger på en rättsdogmatisk undersökning.
Undersökningen visar att unionsinstitutionerna förfogar över ett stort utrymme för skönsmässig bedömning i fråga om handelspolitiska skyddsåtgärder samtidigt som domstolsprövningen är begränsad till ett fåtal aspekter, såsom att unionsinstitutionerna inte gjort uppenbart oriktiga bedömningar. Domstolarna ska avstå från att ersätta institutionernas bedömningar med sina egna. Det förefaller därför som att det är tämligen svårt för de exporterande företag som råkat ut för antidumpningstullar att med framgång överklaga unionens antidumpningsåtgärder. Unionslagstiftningen är dessutom dynamisk och kan t.o.m. ändras om domstolen avkunnar en dom till unionens nackdel.
Unionen håller bestämt fast vid sin syn på Kinas ekonomiska system som är ägnat att skapa sådan snedvridning att kinesiska priser och kostnader inte kan läggas till grund för antidumpningsundersökningar. Det finns ingen förändring i sikte, tvärtemot antyder Kinas konstitutionella socialistiska målsättningar att attityder mot Kina kan hårdna ytterligare.
Kina är bland EU:s viktigaste handelspartner samtidigt som landet utgör det största föremålet för EU:s handelspolitiska skyddsåtgärder. Även om Kina blev medlem i WTO år 2001 och landet har reformerat sin ekonomi avsevärt råder det fortfarande delade meningar om huruvida landet kan anses vara en marknadsekonomi. Bland annat EU och USA anser att Kina inte är en marknadsekonomi, vilket gör det möjligt för dem att särbehandla kinesiska företag och införa antidumpningstullar. Eftersom tvisten om Kinas marknadsekonomiska status inte fått en lösning är Kinas behandling ett högaktuellt spörsmål i världshandeln. Denna tvist är i viss mån politiserad, eftersom Kina växt kraftigt och etablerat sig som en av världens största ekonomier under 2000-talet.
I denna avhandling analyserar jag EU-domstolens domar avseende antidumpningstullar på import från Kina med syfte att skapa en systematiserad överblick över EU:s användning av antidumpningsåtgärder och över EU:s syn på Kinas ekonomiska system som ligger till grund för dessa åtgärder. Avhandlingen bygger på en rättsdogmatisk undersökning.
Undersökningen visar att unionsinstitutionerna förfogar över ett stort utrymme för skönsmässig bedömning i fråga om handelspolitiska skyddsåtgärder samtidigt som domstolsprövningen är begränsad till ett fåtal aspekter, såsom att unionsinstitutionerna inte gjort uppenbart oriktiga bedömningar. Domstolarna ska avstå från att ersätta institutionernas bedömningar med sina egna. Det förefaller därför som att det är tämligen svårt för de exporterande företag som råkat ut för antidumpningstullar att med framgång överklaga unionens antidumpningsåtgärder. Unionslagstiftningen är dessutom dynamisk och kan t.o.m. ändras om domstolen avkunnar en dom till unionens nackdel.
Unionen håller bestämt fast vid sin syn på Kinas ekonomiska system som är ägnat att skapa sådan snedvridning att kinesiska priser och kostnader inte kan läggas till grund för antidumpningsundersökningar. Det finns ingen förändring i sikte, tvärtemot antyder Kinas konstitutionella socialistiska målsättningar att attityder mot Kina kan hårdna ytterligare.
Kokoelmat
- 513 Oikeustiede [129]