Ledarskapets betydelse för att främja klientdelaktighet i hemvården
Björkman, Johanna (2023)
2023
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2023021527434
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2023021527434
Tiivistelmä
Syftet med magisteravhandlingen var att undersöka och beskriva hur ledare i hemvården upplevde klientdelaktighet samt deras syn på hur de som ledare kan främja klientdelaktighet i hemvården. Orsaken till att det här temat studerades var att det inte finns så mycket forskning från tidigare som fokuserar på ledning av klientdelaktighet inom social- och hälsovården. Den här magisteravhandlingen utgör en del av en större forskningshelhet, vars övergripande fokus är ledning av verksamhet som främjar rehabilitering.
Avhandlingens forskningsfrågor var:
1. Vad innebär klientdelaktighet i hemvården enligt hemvårdens ledare?
2. Vilka är förutsättningarna för klientdelaktighet i hemvården?
3. På vilket sätt kan ledare främja klientens delaktighet i hemvården?
Den empiriska delen av avhandlingen bestod av en kvalitativ intervjustudie och i den deltog nio respondenter. Undersökningsresultatet analyserades och tolkades utgående från intervjusvaren. Respondenterna fungerade som ledare inom hemvården med lite olika arbetsuppgifter, men alla hade relevant information och erfarenhet för undersökningens tema. Vad klientdelaktighet i hemvården innebär och ledning av klientdelaktighet var övergripande teman som respondenterna beskrivit under intervjuerna.
Avhandlingens huvudsakliga resultat var att ledaren har en väsentlig roll för att främja klientdelaktighet i hemvården. Andra slutsatser som kunde dras från studien var att ett aktivt, flexibelt och närvarande ledarskap är en förutsättning för att kunna leda personalen att arbeta klientorienterat. Organisationens och ledarens inställning till klientdelaktighet har betydelse för och inverkar på enhetens verksamhetskultur, varvid det är viktigt att satsa på ledarskapsutbildning och kontinuerligt stöd till ledare. Ett annat resultat från den här avhandlingen var att såväl vårdplanering som rehabiliterande arbetssätt är praktiska och konkreta exempel på hur klientdelaktighet kan främjas och förverkligas i hemvården. Den nuvarande strukturen på hemvården utgör dock en utmaning för att detta ska kunna förverkligas optimalt. De här resultaten kan vara till nytta för utveckling av verksamheten inom social- och hälsovårdsorganisationer samt för ledarskapsutveckling.
Avhandlingens forskningsfrågor var:
1. Vad innebär klientdelaktighet i hemvården enligt hemvårdens ledare?
2. Vilka är förutsättningarna för klientdelaktighet i hemvården?
3. På vilket sätt kan ledare främja klientens delaktighet i hemvården?
Den empiriska delen av avhandlingen bestod av en kvalitativ intervjustudie och i den deltog nio respondenter. Undersökningsresultatet analyserades och tolkades utgående från intervjusvaren. Respondenterna fungerade som ledare inom hemvården med lite olika arbetsuppgifter, men alla hade relevant information och erfarenhet för undersökningens tema. Vad klientdelaktighet i hemvården innebär och ledning av klientdelaktighet var övergripande teman som respondenterna beskrivit under intervjuerna.
Avhandlingens huvudsakliga resultat var att ledaren har en väsentlig roll för att främja klientdelaktighet i hemvården. Andra slutsatser som kunde dras från studien var att ett aktivt, flexibelt och närvarande ledarskap är en förutsättning för att kunna leda personalen att arbeta klientorienterat. Organisationens och ledarens inställning till klientdelaktighet har betydelse för och inverkar på enhetens verksamhetskultur, varvid det är viktigt att satsa på ledarskapsutbildning och kontinuerligt stöd till ledare. Ett annat resultat från den här avhandlingen var att såväl vårdplanering som rehabiliterande arbetssätt är praktiska och konkreta exempel på hur klientdelaktighet kan främjas och förverkligas i hemvården. Den nuvarande strukturen på hemvården utgör dock en utmaning för att detta ska kunna förverkligas optimalt. De här resultaten kan vara till nytta för utveckling av verksamheten inom social- och hälsovårdsorganisationer samt för ledarskapsutveckling.