Spegelskriftens reflexer : En globalhistorisk nätverksanalys av boktryckarteknikens spridning över det euroasiatiska området under Mongolväldet 1250–1450: några preliminära anteckningar kring källtexter

Abstract

Denna avhandling undersöker hur boktryckartekniken spreds från Kina, Korea via sidenvägarna, västerut. Under mongolväldet 1250–1450 utvecklas och sprids tekniken av religiösa grupper så som nestorianer, buddister och tangut. Typografin används sedan 1500-talet av Europa för att legitimera begrepp så som autenticitet, teknologi, standardisering, patent. Eurocentrismen går att öppna genom normkritiska begrepp så som kris, motivation, behov, teknik, infusion, diffusion och karisma. Constance Miller, Claude Alvares och Mary Helms samt kommunikationsteoretikern Harold Innis teser prövas mot källorna. Källorna är dock svåra att tillgå och tolka men skapar flera globalhistoriska möjligheter. Bland annat hos Marco Polo och Rashid Al-Din kan nätverksanalysen hjälpa till. Forskningsläget är fortfarande uppdelat mellan öst och väst. Några forskare utmärker sig, bland andra T. H Barrett, som upplåtit en del av sin forskning till denna avhandling. Slavhandeln mellan Kaffa och Genua under 1300-talet genererar en förflyttning av tekniskt kunnande via mongoliska och tibetanska slavar. Den teknik dessa slavar bar med sig inleder den europeiska renässansen med allt ifrån utvecklandet av vindkraft, ångturbinen och slutligen rörliga metallstävler. Krisen som katalysator för ny teknik blir ett avgörande resultat i avhandlingen. Allt ifrån hur klimatkrisen under Tang i 600-talets Kina sprider buddismen med hjälp av boktryckstekniken, till hur 1300-talets pest i Europa, tvingar boktryckare att trycka avlatsbrev.